Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Frans von Schéele: Individualisering inom skolväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596 INDIVIDUALISERING INOM SKOLVÄSENDET.
terade, i sin mån dagligen bidrager att beröfva sina lärjungar dessa
egenskaper? — Det är väl sant, till sådana öfverdrifter, som det anförda
exemplet, går det sällan, men så länge, som man uppifrån reglerar hela
skolväsendet, så länge skall ock många lärare, och det just de
självständigaste karaktererna, de mest utpräglade larareindividualiteterna, i viss mån
lida under ett sådant förlamande tryck, en sådan misstro till sin egen
verksamhet.
Men hvart skulle det taga vägen, om vi på så sätt finge lika många
skolformer som skolor? — invänder helt visst den betänksamme läsaren
Och hvilka missfoster till skolor skulle man icke på detta sätt få här
och där?
Ja, naturligen skulle äfven på detta sätt många pedagogiska misstag
komma att begås. Men — märk väl: de skulle komma att begås på
enskilda ställen och ej såsom nu samtidigt i alla landets allmänna läroverk.
Det är denna olycksaliga uniformitet, som gör det minsta misstag i
en reform så mångdubbelt i sina följder, att man med skäl ryggar
tillbaka för hvarje i någon mån osäkert steg och så — hellre gör på stället
marsch än vågar sig framåt.
För öfrigt, såsom redan antydt, skulle felen i organisation och
metod skada mindre, då lärarne verkade med större arbetsglädje under
former, som de själfva trodde på och kämpat för. Dessutom skulle felen
lättare märkas i resultaten, när man hade andra, annorlunda gestaltade
läroverk att jämföra med, än nu, då inga sådana jämförelser kunna ske annat
än med utlandets, under helt andra förhållanden verkande läroanstalter.
Och till sist: min mening är icke, att läroverkskollegierna och
städernas fullmäktige skulle få alldeles fria händer i organiserandet af
läroverken. En viss vetorätt kunde ju bevaras åt regeringen och kanske —
i stora principfrågor — ock åt riksdagen. Mot förhastade reformer kunde
ock i röstsätt o. d. träffas en del nödiga garantier.
Men — vill man intet våga, så lär man heller intet vinna.
Äfven i enskilda på dagordningen stående skolfrågor förtjänade
in-dividualiseringens princip ökadt tillämpande.
Våra högre flickskolor äro allt för mycket danade efter
goss-läroverkens förebild. Att låta äfven dem lämpa sig efter studentexamen
såsom det yttersta målet, är en onaturlighet. Väl må äfven kvinnor få
tillträde till våra universitet, då de ha eller tro sig ha anlag för lärda
studier. Men de studentskor, som verkligen vid universiteten fortsätta
sina studier, äro så få, att hänsynen till dem ej bör få utöfva något
bestämmande inflytande på flickläroverkens organisation. Snarare må de
blifvande studentskorna få tillträde till samma allmänna läroverk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
