Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SVERIGE OCH DEMOKRATIEN
sista åren praktiskt taget varit fullständigt förbehållna adeln
— och den praktiska betydelsen af en sådan sak i Tyskland
behöfver väl ej påpekas; äfven ungefär hälften af de mycket
inflytelserika och ytterligt eftersökta platserna inom den högre
förvaltningen äro där faktiskt reserverade för adeln; och de
preussiska »junkrarnas» betydelse inom jordbruket och
därigenom inom representationen är ju allom veterlig. Ej
heller bör det vara okändt, hvad det i England, som af många
betraktas såsom demokratiens hemland, betyder att ha »ett
handtag på sitt namn», och med hvilken naiv beundran
ej blott en — för de rike — lättförvärfvad lordtitel, utan
mycket anspråkslösare aristokratiska emblemer betraktas af
den stora massan. Aristokratien befolkar ej blott till stor
del statstjänsten samt äger jorden och naturens rikedomar;
en aristokrat har i denna sin egenskap framför allt ökade
utsikter som parlamentskandidat och till andra medborgerliga
förtroendeposter; ingen regering, hur radikal den må vara,
är fullständig förutan en rad höga aristokratiska namn.
Möjligen kommer allt detta att bli något annorlunda efter de
skickelsedigra parlamentsval, som i dessa dagar pågå; men
säkert är det ingalunda, ens om utslaget afgjordt går i
radikal riktning.
Hvilka brister det svenska samhället än må äga — icke bero
de på tillvaron af någon ärftlig ledande klass. En sådan klass
ha vi en gång haft, men den nödvändiga förutsättningen
för hvarje verklig aristokrati, det ekonomiska oberoendet,
förlorade den faktiskt redan genom Karl XI:s reduktion; och
med 1865 års representationsreform försvann den äfven till
det yttre.
Men äfven när en aristokrati i egentlig mening saknas, kan
det finnas godt om personer af »god familj», som känna sig
höjda öfver den stora plebejiska mängden. En sådan
för-nämitet är som bekant ej minst spridd i länder, hvilkas
politiska författning är af den mest demokratiska beskaffenhet.
I Förenta Staterna — för att alldeles förbigå ett mycket
närmare liggande land — är denna egendomliga själfgjorda
aristokrati till ytterlighet exklusiv. En »self-made man» har
betydligt lättare att komma in i London-societeten än i Bostons
af pilgrimsfädernas afkomlingar sammansatta aristokrati, och
i amerikanska sydstaterna pryda de gamla familjerna sig t. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
