Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Demokratiska framtidsutsikter. Af Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 HARALD HJÄRNE
synes vara, att demokratismen är, så att säga, konstruerad efter
en helt annan typ än den, som funnit sin allt tydligare
utpräg-ling inom alla moderna kulturområden.
Den senare kan kortast uttryckas så, att det väsentliga i hvarje
arbete är dess uppgift, icke arbetarens intresse, som sakenligt
betingas af hans förmåga att fullgöra sin uppgift.
Industriproduktens lämplighet för sitt ändamål är hufvudsaken; vinsten
och arbetsförtjänsten äro normala följder däraf. Den
vetenskapliga forskningen bedömes efter metoden och resultatet, vare sig
den enskilde forskaren vinner personligt erkännande eller ej.
Det offentliga ämbetet består framför allt i därmed förknippade
plikter; rättigheter och löneförmåner utgöra hjälpmedel för
plikternas uppfyllande.
Det är ett sådant förhållande mellan arbetsuppgift och
arbetarintresse, som kännetecknar en framåtskridande kultur.
Konflikter dem emellan äro ju icke sällsynta, liksom ej heller emellan
olika slags intressen, vare sig de sammanhänga med arbetet i
dess skilda former eller ej. Men intressekampen såsom sådan
är icke den historiska utvecklingens egentliga innebörd. Det
kommer mest an på pliktansvarets försvagande eller öfvervikt
under denna kamp.
För det demokratiska åskådningssättet och de statsinrättningar,
som därifrån leda sitt upphof, är maktbefogenheten det
viktigaste, det afgörande, hvad som i främsta rummet betonas. Huru
och i hvilket syfte denna befogenhet utöfvas, det är mindre
väsentligt från denna synpunkt. Därom anses den politiskt
berättigade äga fri pröfning för sin egen del utan ansvar inför
någon annan, så långt hans befogenhet sträcker sig. Folkviljan,
uttryckt genom de afgifna rösternas flertal, sammanfaller med
summan af de enskildes fria beslut, för så vidt som de
öfverensstämma med hvarandra. Det tages för gifvet, att denna
folkvilja, hvars beståndsdelar alla väga lika mycket, är statsmaktens
enda fasta underlag.
Därmed är likväl ingenting afgjordt om statsmaktens
beskaffenhet. Kan statsmakten på visst sätt betraktas såsom den
samlade folkviljans arbetsprodukt, för så vidt som de hopsummerade
viljeyttringarna kunna sägas representera något slags utfördt
arbete, så är det karaktäristiskt för demokratien, att denna pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
