Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Psalmboken som konstverk. Af Emil Liedgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSALMBOKEN SOM KONSTVERK 25
En läsare af denna tidskrifts marshäfte för 1912 torde med en
viss förvåning betrakta dylika tirader. Ty veterligen har ännu
ingen svensk psalmkritiker presterat en så fin och träffande
karaktäristik af den Wallinska psalmen, som biskop Eklund
där lämnat. Att den, som så varmt försvarat den Wallinska tidens
psalm mot äldre och nyare bedömares ovilja, skulle »ledas af
en obetvinglig lust att söka gjuta om» nämnda tids psalmer,
förefaller otroligt. Uttrycket är också ytterst öfverdrifvet,
lindrigt sagdt. Men när någon gång en omarbetning verkligen skett
af en Wallinsk psalm, är det tydligt, att af sikten varit att göra en
för den svenska församlingen hittills så godt som okänd psalm
mera användbar och ändamålsenlig. Detta är att ändra »af
kyrkliga skäl» — med tanke på psalmens begagnande i det
gudstjänstliga lifvet. Afsikten är däremot inte att estetiskt »bättra
upp» Wallins verk, i regel inte heller att dogmatiskt »rätta» hans
tänkesätt. Det är påfallande, hur föga den nuvarande kommittén
ändrat af dogmatiska skäl, om man jämför dess förslag med en
hel del tidigare (t. ex. 1889 års, Evers’ och Johanssons). En
sådan jämförelse är lärorik, fast mödosam. Men en sådan har
hr Åhfeldt förmodligen ej företagit, ty då kunde han ej ha
tecknat en sådan karikatyr af förslaget, som nu skett. (Den enda
gång en jämförelse göres, visar det sig, att förf. ej vårdat sig
om att kollationera sin erinring med vederbörande ställe i nämnda
förslag. Det gäller n:r 72 i 1819, som uteslöts ur 1889 års
förslag men återupptogs 1896. »Kan någon begripa, hvarför denna
psalm uteslöts af 1896 års psalrnbokskommitté?» frågar förf.)
Ett par exempel må förtydliga, hvad jag åsyftar med en
ändring »af kyrkliga skäl». I Geijers psalm vid ett barns död (345
i 1819) har kommittén uteslutit uttrycket »den oskuldsfulla» i
femte strofen och gifvit dess sista rader följande form: »Hvi
skulle jag begråta då — mitt barn, som fick så tidigt gå — till Dig
i rätta hemmet?» Ändringens orsak är naturligtvis ej, att
kommittén funnit Geijers uttryck kätterskt, utan att psalmen vinner
i användbarhet genom den lilla ändringen. Ty som strofen nu
lyder, är den blott användbar vid förlusten af små barn. Det
finns ju f. ö. föräldrar, som inte under några omständigheter
finna behag i sådana epitet som »oskuldsfulla »ens om sina egna
ättlingar. (Att »oskuldsfull» är ett för Geijer betecknande epitet,
såsom hr Åhfeldt menar, är f. ö. inte så säkert. I sina
»Minnen» framhåller Geijer — i olikhet med Wallin — »behofvet»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
