Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Åkarpslagens revision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en elementär styrka tränger sig fram. Häraf följer åter både
att de ledande rättsprinciperna äro jämförelsevis lätt tillgängliga för
en hvar och att sinnet vida häftigare än eljest reagerar mot ett brott
mot dessa principer. Alldeles speciellt stegrad blir slutligen denna
rättskänslans ömtålighet, om det gäller ett straffrättsligt ingrepp mot
en handling, som icke tillhör det typiskt kriminellas område, och
som i regel icke begås af rent egoistiska motiv, utan där
gärningsmannen känner sig själf såsom verkande för en kamratkrets, en klass,
där handlingen alltså bäres upp äfven af ett etiskt motiv — låt så
vara en etik på villovägar, som samhället icke kan godkänna. En
af en tillfällig stämning framdrifven undantagslag på ett dylikt
område skall af dem mot hvilka den riktas, framkalla en brännande
känsla af en föröfvad och alltjämt sig förnyande oförrätt. Det är
sålunda svårligen möjligt att finna en punkt, där man mer olyckligt
kunnat applicera ett förhastadt lagstiftningsnit än den där Åkarpslagen
satt in. Det kan nog med fog betviflas, om den ökade trygghet man
menar sig ha vunnit för »arbetets frihet» är annat än en chimär;
men mera säkert är, att den i alla fall icke kan tillnärmelsevis
uppväga den skada man tillfogat den grundförutsättning för en sund
och stark samhällsanda, som heter aktningen för lag.
Det har nu visserligen sagts — och något måste erkännas ligga
däri — att ett är att en lag ej bort stiftas, ett annat är frågan, om den,
en gång stiftad, åter bör upphäfvas. Men i detta fall kan inkastet ej
tillerkännas betydelse. Åkarpslagen har aldrig upphört att inom de
mest skilda samhällskretsar betraktas med ett skarpt ogillande;
krafvet på dess upphäfvande eller mildrande har alltid varit aktuellt. Det
förhållande att den utfärdades emot Högsta domstolens enhälliga
afstyrkande, satte — såsom första kammarens nuvarande talman
utvecklade på kammaren 1911 — på densamma »ett födelsemärke, från
hvilket den ej kunnat göra sig fri». Och om dess faktiska
tillämpning yttrade samma auktoritet vid samma tillfälle: »Jag får säga på
grund af min domareerfarenhet från det sista året, att jag icke vet
någon lag, i fråga om hvars tillämpning så många anmärkningar
förekommit, så många åtgärder och beslut blifvit vid pröfning
lagligen underkända, som fallet varit med denna lag. Jag tror icke
heller, att den oegentlighet om hvilken här är fråga är af så ringa
praktisk betydelse, ty jag tror, att just det extra-ordinära, ja jag vill
säga rent af abnorma i själfva lagens uppställande föranleder en
tillämpning af lagen, som också blir extra-ordinär, som afviker från
den besinningsfullhet, som eljest utmärker lagtillämpningen i vårt
land.» Den utförliga statistiska utredning, som lämnades i fjolårets
kungl. proposition, kunde icke annat än på det kraftigaste bestyrka
riktigheten af detta intryck. Vidare har ånyo landets opartiska
laggranskande myndighet — numera lagrådet — haft frågan sig
förelagd och enhälligt tillstyrkt den föreslagna nedsättningen i
straffsatsen, likasom samtliga justitieråd i lagrådet tillstyrkt den ifrågasatta
begränsningen i brottsbestämningen. Och slutligen — det har yppats
en grundad misstanke därom, att häktningsmyndigheterna esomoftast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
