Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Franska lånemarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offentlig gensaga af ovanlig kraft från Bernhard Dernburg, kanske
den bäste kolonialminister Tyska riket ännu sett samt därjämte en
högst insiktsfull och erfaren finansman (Kapital und
Staatsaufsicht, Berlin 1911). Dernburg kunde med ännu mera skäl ha vändt
sig mot den franska statsuppsikten; men han var nog klok att tala
blott till sina landsmän, och vi ha skäl att följa exemplet, ty en
regerings förhållande till börsen i det egna landet är i eminent grad
vederbörande folks ensak. Om Frankrike anser sig tjänt med att dess
småfolks besparingar förslösas af politiskt välbehagliga serber, greker
eller andra »halvstuderte Røvere», i stället för att produktivt användas
af solidare men mindre politiskt lydaktiga folk, så ha vi intet att
säga därom; och lika litet angår det oss, om de franska
regeringsingripandena tillföra några särskilda finansgrupper eljest ouppnåeliga
fördelar. Blir Sverige en gång ett kapitalexporterande land, hvartill
sannerligen inga tecken ännu visat sig, så är tiden kommen att noga
syna hela denna politik i sömmarna; för närvarande ha vi blott att
lugnt anteckna den som ett faktum och att inrätta oss därefter.
Märkligt att säga möter man ibland, än på det ena hållet och än
på det andra, uppfattningen att vårt sätt att inrätta oss bör bestå i
att underkasta oss Frankrikes politiska eller handelspolitiska maktbud
för att få stanna på dess lånemarknad. I diskussionen om
alkoholförbudet, t. ex., föra förbudets motståndare Frankrikes onåd i elden
oftare än som kan anses fullt öfverensstämmande med vår nationella
värdighet, medan å andra sidan åtskilligt godt folk synes vilja göra
våra möjligheter att få låna på den franska marknaden bestämmande
för Sveriges utrikespolitiska orientering. Att man måste reagera
häremot kan ej gärna betviflas. Eftergifter mot det slag af politik, som
Frankrike förr än nu tillämpat gent emot mindre folk, kunna leda till
konsekvenser, som äro betydligt allvarligare än en höjd räntefot på
våra statslån, ja t. o. m. än totalförbudet själft.
Detta vore förhållandet, äfven om den franska lånemarknaden vore
så viktig och så lätt att spärra för oss som i allmänhet antages.
Men i verkligheten utgår man vid de vanliga diskussionerna i dessa
frågor från en dubbel missuppfattning. För det första tror man, att
en fördelaktig kapitalexport — i motsats till hvad man tror om all
annan export — icke alls har någon lockelse för kapitalexportörerna
(långifvarna) själfva, och för det andra utgår man ifrån, att det inte
finns mer än en lånemarknad i världen, nämligen Paris.
Hvad beträffar den första frågan, kan det ej gärna betviflas, att
Frankrikes nuvarande politik, om den fullföljes tillräckligt långt,
kommer att småningom drifva bort från Parisbörsen Frankrikes solida
utländska låntagare. Kapitalet är en vara som alla andra, med sitt
pris (kapitalräntan) som alla andra; när det såsom för närvarande
råder knapphet på varan, stiger priset, men den vederhäftige
köpare-låntagare, som betalar gällande pris på varan, bereder kapitalisten en
fördelaktig placering och behöfver ej krypa på knäna som för en
allmosa. Tillfälliga åtstramningar på kapitalmarknaden, sådana som
särskildt utmärkt just det sistförflutna året, böra ej få dölja detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
