- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
293

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kan en kristen med godt samvete deltaga i sitt lands försvar? Af August Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAN EN KRISTEN DELTAGA I SITT LANDS FÖRSVAR 293

oss på något särskildt, bestämdt sätt. Det rent mänskliga finns
inte, utan det mänskliga träder oss till mötes i form af man
eller kvinna, jude, romare, svensk, ryss o. s. v. Människosläktet
är inte en stor skara af från hvarandra fristående individer,
hvarandra lika som ärter i grytan. Utan det är uppdeladt i en
oändlig mängd smågrupper af flera olika slag. Hvar och en har
större plikter mot dem, som tillhöra samma grupp eller grupper
som han själf, än mot utomstående. Mannen har större plikter
mot hustru och barn, sonen mot föräldrarna, syskonen mot
hvarandra än mot främmande. De vidare, de mera aflägsna,
de allmänmänskliga plikterna fyller man inte genom att
försumma de närmare och till synes mera obetydliga. Utan det är
genom att fylla dessa senare, som man också fyller de förra.
Inte skulle vi bli bättre människor genom att lägga bort att vara
svenskar; nej, just genom att vara äkta, goda svenskar bli vi
äkta, goda människor.

Ty människosläktet har så rika möjligheter, att de inte alla
kunna komma till lika utveckling hos alla. Hvarje familj,
hvarje folk har sina särskilda anlag och därmed också
ansvaret för dessa anlags sunda utveckling till tjänst för det stora
hela. Men denna utveckling kan inte försiggå, om alla smälta
tillsammans till en stor åtskillnadslös massa. Vi svenskar ha
genom vår historia blifvit uppfostrade till en innerligare
förening af ordning och frihet än de flesta andra folk. Det
finns tyvärr tecken, som tyda på att sinnet för denna
lagbundna frihet börjar vackla hos oss. Men det hindrar inte,
att vi ha en af Gud gifven stor folkuppgift i att upprätthålla
och utveckla detta sinne. Nåväl, öster om oss finns ett folk
större och mäktigare än vi, om hvilket vi utan orättvisa kunna
säga, att det inte förstår sig mycket på hvarken ordning eller
frihet. På hvilketdera sättet skulle vi nu månne bäst tjäna
mänskligheten, genom att gå upp i vårt grannfolk och därmed
uppgifva vår lagbundna frihet eller genom att bevara och utveckla
denna? Det är förunderligt, att någon människa kan besluta
sig för annat än den senare möjligheten.

Korteligen sagdt — mänsklighetens uppdelning i olika slags
smärre grupper, bland hvilka nationerna äro ett af de
viktigaste slagen, den är icke någonting ondt, som skall bekämpas,
den är ett drag af den rikedom och växling, som Gud har gifvit
människolifvet. Hvad som skall bekämpas, det är det sätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 25 12:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free