- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
559

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De främmande nationaliteterna i Ryssland och kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denationaliseringen bedrefs af den ryska regeringen med de
kända medlen. Förbud utfärdades mot användandet af landets
namn; universitetet i Vilna flyttades till Kiev; religionsförföljelser
först mot uniaterna och sedan mot katolikerna sattes i scen;
den litauiska lagsamlingen, som äfven varit gällande i
Hvitryssland, ersattes (1848) med rysk lag och rättskipning;
upproren 1831 och 1863, hvilka omfattade icke blott Polen utan
också Litauen, undertrycktes med största grymhet; förbud
utfärdades för föräldrar att lära sina barn läsa litauiska, och
slutligen försöktes kolonisation med ryska bönder och godsägare.

Folket reagerade småningom häremot genom att öfver gränsen
insmuggla litauiska tidningar och böcker från Tilsit och Memel.
Dessa konfiskerades af de ryska gendarmerna och uppbrändes;
i stället utdelades ryska skrifter gratis. Folket uppretades
naturligtvis blott häraf och brände i sin tur de ryska böckerna.

Trots förföljelserna och maktspråken hafva litauerna icke
förryskats. De flesta kunna läsa och skrifva sitt modersmål men
stå annars kulturellt lågt. Skolornas antal är mycket ringa, och
undervisningen sker uteslutande på ryska (med undantag för
det första året i några folkskolor). Kyrkorna äro förfallna och
få icke repareras vare sig i Litauen eller i Polen, och polisen
stänger dem eller sätter eld på dem, då de förfallit så att de
icke mera anses användbara. Litauerna äro, lika som
hvitryssarna, i sitt dagliga lif helt och hållet beroende af judarna.
Alla handtverk och all handel äro i dessas händer. Jordbruket
står lågt, ehuru landet är bördigt. Någon industri finnes icke.
Emigrationen till Amerika är betydande.

I den första duman företräddes hvitryssar, litauer och letter
af 28 representanter. I den tredje duman hade antalet smultit
ihop till 7. Litauernas ledare i duman är advokaten Bulat,
hvilken räknar sig till arbetarpartiet. Deras politiska mål är
lokal autonomi med en landtdag i Litauens forna hufvudstad,
det polska Vilna. Deras förhållande till polackerna är mycket
spändt, och i likhet med hvitryssarna anklaga de dessa för att
vilja polonisera dem med tillhjälp af den katolska kyrkan,
hvartill en del af folket bekänner sig; en annan del är luteraner.

Letternas utveckling har varit i mycket annorlunda. Deras
område, Kurland och Livland, hade eröfrats af de tyska
riddarordnarna, och de tyska godsägare, präster och lärare, hvilka
under seklernas lopp efterträdt dessa, hafva vidmakthållit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free