Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - En jordpolitisk programskrift - Maximipriser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 83
bolagsjord, egnahemslånerörelsen och myrutdikningar glömda. Med
rätta framhålles även vikten af nyodlingar. Det är emellertid
symptomatiskt för åskådningssättet i vida kretsar, att frågan om jordbrukets
ekonomi blott i förbigående beröres. Att jordbrukaren är beroende
af sitt arbetes produkter och står eller faller med dessas växlande
mängd, värde och afsättningsmöjligheter, vet naturligtvis en hvar; men
att denna sats måste blifva den centrala punkten i all jordpolitik förbises
ofta. Kommunikationernas förbättrande, yrkesskicklighetens höjande
och rationellare arbetsmetoder betyda säkerligen långt mer än all
lagstiftning och torde utan tvifvel utgöra ett vidsträcktare och
betydelsefullare område för reformer. I den politiska programskrift, hvarom
här är fråga, är denna synpunkt ej med ett ord berörd. Den lämpar
sig ej heller lika väl som tema för lagskrifning och parlamentarisk
verksamhet, men fordrar i stället ett betydligt anspråkslösare och
mödosammare arbete.
Hufvudfrågan i modern jordpolitik måste säkerligen blifva att sätta
jordbrukaren i stånd att lefva på sitt arbete och trygga honom
ekonomiskt i hans rätt till en afkastning, som svarar mot hans arbete
och öfriga uppoffringar. I jämförelse härmed äro de rättsformer,
hvarunder han besitter sin jord, af underordnad betydelse. Onekligen
innehåller emellertid den programskrift, hvarom här är fråga, många
uppslag, värda att taga vara på, särskildt i fråga om behofvet af större
trygghet för brukare af annans jord. I sistnämnda hänseende har
lagstiftningen säkerligen obegagnade möjligheter till att uppmuntra
odlingsflit. Någon allmän rätt till ersättning för de förbättringar, som
utföras på arrenderad jord, finnes nämligen ej enligt gällande lag, utan
dessa komma i regel jordägaren till godo gratis eller för en
spott-styfver. Den förlamande inverkan af en sådan sakernas ordning har
ofta med skärpa framhållits.
Författarens grundåskådning, som han redan förut utvecklat i mera
vetenskaplig form, har ofta rönt motsägelse både af rättshistorici och
det praktiska lifvets män. Men hans själfständiga synpunkter och
hans lefvande känsla för det allmännas rätt och för plikterna mot
framtiden måste hälsas såsom ett välkommet krafttillskott af alla dem,
som fatta det sociala reformarbetet på allvar.
När man ser snart sagdt alla europeiska och många
utomeuropeiska länder under det nuvarande kriget göra kortare
eller längre försök med maximipriser af ett eller annat slag — en
ganska lärorik om än ej felfri öfversikt meddelar dr E. Mackeprang
i senaste häfte af dansk Nationalekonomisk Tidsskrift — får man
ett starkt intryck af mänsklighetens oemottaglighet för ekonomisk
lärdom af vare sig erfarenheten eller teorien. Om varor blefve
billiga helt enkelt genom att åsättas ett »lagligt» pris, kunde ju genom
motsvarande, ganska enkla operation kostnaderna för allting reduceras
till noll. I prof. Jastrows högst underhållande lilla textsamling G el d
und Kredit (Textbiicher zu Studien uber Wirtschaft und Staat;
Berlin, Reimer 1914, 3 mark) kan man studera exempelvis franska re-
[-Maximi-priser.-]
{+Maximi-
priser.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
