Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - De tyska vittnesbörden om tyska grymheter. Af Elis Wadstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 225
mesta nedskrifvet utan skiljetecken, så att läsaren alltså delvis själf
måste söka finna ut satsindelningen: »Die Einwohner die verziehen
wollten konnten sich nac(h) Wunsch ergeben, wö sie wollten Abe(r)
der schosz der wurde erschossen Als w(i)r aus Ovele marschierten
knatte(r)ten die Gewehre Aber da gab es Feuer Weiber und Alle(s).»
Såsom synes, uttrycker sig soldaten mycket kortfattadt. Det är dock
klart (och så har påtagligen äfven Bédier förstått det), att de
gevärs-skott, som »knatterten», kommo från ortsinvånarna. »Aber da gab es
Feuer» afser däremot tydligen en salfva, hvarmed de afmarscherande
trupperna (jfr det föregående: »Aber der schosz der wurde
erschossen»), vedergällde beskjutningen. — Genom sin misstolkning af ordet
»Feuer» har förf. äfven kommit att oriktigt föra »Weiber und Allés»
såsom ackusativer till »gab es». Han öfversätter nämligen, i det han
fattar »Aber da gab es Feuer Weiber und Allés» såsom en sats, »mais
la, incendie, femmes, et le reste ...» Detta skulle innebära (jfr äfven
förf:s not: »Je respecte en cette phrase Tobscurité, sans doute
volon-taire, du texte original»), att de afmarscherande trupperna i Ovele ej
blott skulle ha stuckit husen i brand, utan ock våldfört sig på
kvinnor en masse! Men då »da gab es Feuer» betyder »då gafs det fyr»,
är det ju omöjligt, att »Weiber und Allés» skulle — utan vidare — höra
ihop med dessa ord. Prof. Karl Larsen har i en artikel om Bédiers
bok antagit, att soldaten öfverhoppat ett »auf» före »Weiber», så att
ifrågavarande passus skulle innehållit: »Då gafs det eld (på) kvinnor
och allt.» Men då en af den vetenskapliga textkritikens viktigaste
principer är att ej utan tvingande grund göra tillsatser i en
föreliggande text, synes mig en annan uppfattning af stället vara att
föredraga: efter »Feuer» är att sätta punkt, och de följande tre orden
torde stå som elliptisk utropssats: »Weiber und Allés»! (jfr att Bédier
med rätta i sin öfversättning af en passus i början af de här
ifrågavarande anteckningarna efter »moment» tillsatt ett utropstecken).
Genom detta utrop uttalar soldaten sin medömkan öfver att äfven
»kvinnor och allt» kunde bli utsatta för skotten; att denna soldat var
särskildt ömsint om kvinnorna under krigets gräsligheter, framgår af ett
liknande utrop, som han nedskrifvit upptill på samma sida. Paralleller
till en sådan satsförkortning finnas på andra ställen i de af naturliga
skäl ofta kortfattade dagboksanteckningarna, jfr t. ex. det ofvan från
fig. 12 meddelade utdraget samt särskildt den hos Bédier s. 8 nedtill
aftryckta elliptiska satsen: »Mutter mit ihren beiden Kinder»!
I ett annat parti af sin bok säger förf. (s. 23), att af de 33 eller
34 tyska soldater, i hvilkas anteckningar han funnit uppgifter om
våldsdåd, det endast varit tre, som »racontant des choses ignobles,
s’étonnent, slndignent, s’attristent». Af hans egna utdrag kan man
dock se, att ett betydligt större antal användt uttryck, som visa, att
de upprörts af de skådespel de varit med om. Sådana uttryck äro:
s. 7, 8, »grauenhaft all(e)s anzusehen», »Schrecklich allés mit
anzu-sehen», s. 10 not 1: »Ein schreckliches Blutbad», s. 11 »solche
Scheuss-lichkeiten kommen hoffentlich nicht wieder vor», s. 13 »Frauen und
Kinder... muszten dem entsetzlichen Schauspiele zusehen», s. 16:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
