Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Det personliga i riksdagshistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 DAGENS FRÅGOR
Striden väckte ett visst uppseende, rikets lasarettsläkare togo bestämdt
sin kollegas parti, men ortens landsting, som ju hade makten där i
länet, stödde direktionen och genomdref för sina sjukhus en del rätt
tillstramade bestämmelser. Då detta är en fråga, som icke angår bara
en enstaka bygd utan nära berör såväl hela kårens ställning som ock
allmänhetens intresse af bästa möjliga läkarvård, lät K. M:t utarbeta
förslag till ändring i lasarettsstadgan, hvarigenom för hela riket
enhetliga samt i det väsentliga väl afvägda bestämmelser skulle
genomföras. Öfver detta förslag begärde K. M:t riksdagens yttrande, och
det tillstyrktes i det hela oförändradt af lagutskottet, blott med
yrkande, att dylika bestämmelser hellre borde ha karaktären af lag än
af administrativ stadga. Saken syntes ju rätt enkel samt ungefär så
klar som möjligt men framkallade likväl i båda kamrarna långa och
delvis mycket animerade debatter. Vederbörande landsting kände sig
nämligen prickadt, ortsombuden konsignerades mangrant, och då ibland
dem befinner sig en mycket inflytelserik landtmannarepresentant, som
gärna är föremål för andra partiers artigheter och frierier, så tog
det hela rätt stora dimensioner. Inom Första kammaren hviskades,
att frikostiga löften om medverkan till lokalt veto o. dyl. satts i
utsikt, endast landstinget finge sin vilja fram; huru därmed hänger
samman, varder väl i framtiden uppenbaradt, i alla fall hade budet
icke tillräcklig köpkraft inom den höga senaten. Men i Andra kammaren
associerade sig framskjutna liberaler och socialdemokrater ifrigt med
bondehöfdingen, hvilken här stred liksom för en hjärtesak; och fastän
civilministern totalt söndersmulade alla den kombinerade
oppositionens sakskäl, var det taladt för döfva öron: med väldig majoritet
tog ortens landstingsintresse hem spelet.
Detta var på e. m. den 30 april. Exemplet stimulerade en liberal
representant att dagen därpå igångsätta en liknande aktion för en
annan sak, hvilken ej heller torde saknat sina personliga moment.
Det är kutym här i landet, ehuru visserligen icke någon god vana, att
ämbetsverk med närliggande områden hålla dålig grannsämja, hvarpå
icke minst ett och annat, som passerat mellan Kungl.
Järnvägsstyrelsen och Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat talande
bevis. I anslutning härtill, för att icke säga med anledning häraf, hade
motionerats om öfverflyttande af alla statens järnvägsbyggnader till
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Motionen var afstyrkt af ett i det
allra närmaste enhälligt statsutskott, enär alla hållbara realskäl
talade för den gällande ordningen. Yrkandet saknade efter detta hvarje
utsikt i Första kammaren, men inom medkammaren mobiliserade
motionären en rad partikamrater, debatterande i ett par timmars tid
samt slutligen framdrifvande en votering, som likväl lät honom stanna
i en snöplig minoritet. I själfva verket var hans sak kanske hvarken
bättre eller sämre än landstingschefens dagen förut, men
iscensättningen var icke lika skickligt arrangerad.
Fabulce docent: små orsaker, stora verkningar — huru stora
återstår att se; äfven, om två göra detsamma, är det ändå inte detsamma.
De reflexionerna ligga ju så där snubblande nära. Men en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
