Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk neutralitet. Af Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot. Det tjänar ingenting till att låtsas tro på de ryska
vänskapsförsäkringarna, att söka blidka det ryska misshaget,
som tvärtom skulle uppmuntras till bistrare åthäfvor genom
visad godtrogenhet och undfallenhet. Ej heller den merkantila
chauvinismen, som drömmer om att genom inställsamhet eröfra
den ryska marknaden på Tysklands bekostnad, kommer att
förtjäna någonting på sina beskäftiga reklamer.
Om någon »arffiendskap» bör det på vår sida alls icke vara
fråga. Folkhatet, som alltid förmörkar det iakttagande och
öfverläggande förståndet, faller helt och hållet inom känslornas
och, hvad värre är, de klandervärda känslornas område. Men
väl må vi, oafsedt allt slags känslotänkande, vara tacksamma
för de varningar, som Ryssland gifvit oss, innan det blef
alldeles för sent, genom sitt beteende i Finland, sina strategiska
järnvägsbyggnader, sina oförsynta spionerier (efter hvad vi nu veta,
i samma stil som just före kriget i Galizien och Ostpreussen).
Allt detta var oförnekligen brutalt — men lyckligtvis också
dumt. Vi behöfde minst så starka doser som dem vi fingo,
den ena efter den andra, för att så småningom släpa oss upp
ur vår långvariga säkerhetsdvala under det fadda och egenkära
jublet öfver den hundraåriga fredens »härliga välsignelser, som
förädlat och kultiverat vårt folk». Och ändå har det ofta nog
gått så motigt och förvirradt till med vår betänksamt
»nationella» uppryckning.
Visserligen ha vi omsider, med halftannat årtiondes
mellanskof, fått två efter inhemsk måttstock »stora» försvarsreformer
genomdrifna. Under tiden, medan det allt värre blåste upp
till storm ute i världen, utspelades här hemma 1908 års
bekanta riksdagsdemonstration mot Ålands befästande, liksom
vi ej hade fått nog, trots den förödmjukande
novembertraktatens kassering, af västmakternas gamla pappersgaranti, som
dessutom när som helst kan tagas tillbaka utan giltig
gensägelse från oss eller någon annan makt. Till yttermera visso
underströks demonstrationen genom samma riksdags afslag på
en jagare till i vår försummade flotta.
Nu är ändtligen det stora kriget kommet, och vi ha våra saker så
beställda som vi hittills hunnit med. Ännu så länge lefva vi
under den förklarade neutralitetens hägn, och utan tvifvel
stiger våra försvarskrafters värde på krigsmarknaden, i samma
mån som de kämpande makterna nödgas gripa djupare ned i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
