Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Swedenborg i ny belysning. Af O. Wieselgren - Martin Lamm: Swedenborg. En studie af hans utveckling till andeskådare och mystiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 429
gå en smula hårdhändt fram äfven mot diktningens största namn,
har helt nyligen obarmhärtigt sönderrifvit legenden om Balzacs djupa
studier i Swedenborg. En närmare undersökning (af Pauline
Bern-heim, Berlin 1914) har nämligen gifvit vid handen, att Balzac aldrig
läst något annat af Swedenborg än ett på franska utgifvet
kompendium af hans lära, tryckt i Stockholm år 1778, och att han till
på köpet i de partier af Séraphita, där han framställt Swedenborgs
åskådning, endast så godt som ordagrant afskrifvit nyssnämnda verk.
Och på samma sätt förhåller det sig med många andra nominella
swe-denborgianer. Det ofta omtalade swedenborgska inflytandet på Goethes
Faust, hvaröfver särskildt Strindberg mycket gladde sig, torde trots
Max Morris’ försök att bestyrka det med ett otal citat, med otrolig
flit sammanplockade ur Arcana coelestia, få anses ganska osäkert.
Strindberg, som åtminstone hade den förtjänsten att vara uppriktig,
erkänner själf (i Götiska Rummen), att hans studier i Swedenborg
varit af egenartad beskaffenhet. »Man läser icke Swedenborg», yttrar
han; »man undfår honom, eller undfår honom icke. Man kan endast
förstå honom, om man upplefvat detsamma som han. Därför är
det inte farligt att läsa honom; ty för den oinvigde är han en sluten
bok.» Till en början torde nog Strindbergs studier i Swedenborg
varit ganska obetydliga; säkerligen ha Fryxells och Atterboms
framställningar förmedlat hans kännedom om Arcana coelestia. Men
under sina senare år synes han verkligen ha gått Swedenborg
närmare in på lifvet, ty i de Blå böckerna finner man åtskilliga detaljer,
som tyda på rätt vidsträckta, om också tämligen fragmentariska
forskningar i den swedenborgska teosofien och förråda en ej finga
förtrogenhet med dess åskådning.
Ej heller här finner man emellertid några synpunkter som bidraga
till att historiskt belysa Swedenborgs ställning och förklara
uppkomsten af hans filosofi och hans religionslära. Hvad som hittills
förelegat i dessa frågor har, som i det föregående antydts, varit af föga
vetenskapligt värde. För att här nå fram till verkligt fasta resultat
måste rrian slå in på andra vägar än dem som
S\vedenborgs-forsk-ningen hittills beträdt. Det kräfdes att gripa ämnet från helt nya
sidor, att bortse från alla af utanförliggande skäl motiverade
sympatier och antipatier och att analysera materialet efter moderna
litteraturvetenskapliga och psykologiska metoder. Det arbete, som
vi nu gå att närmare undersöka, d:r Martin Lamms på grundval af
detta program utarbetade monografi öfver Swedenborg (Swedenborg.
En studie af hans utveckling til l andeskådare och mystiker,
Sthlm, Geber, 1915; 334 sid.; 7 kr.), har således med hänsyn till
forskningens förut fattade ståndpunkt ett särskildt intresse därigenom att
det i metodiskt hänseende betecknar ett nytt uppslag inom
Sweden-borgsstudiet.
Den uppgift, som förelegat Lamm, har i främsta rummet ställt
stora kraf på hans förmåga af vetenskaplig disposition och
gruppering. För att få en öfverblick af Swedenborgs utveckling är det
nödvändigt att ur hans talrika arbeten med deras mångskiftande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
