Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Adolf Hedin, utrikespolitiken och neutraliteten - Marinpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 511
förträffligt passa in på våra förhållanden: »he must bave a long
spoon, that must eat with the dcvil».
Red. Spångbergs upplaga bereder alltså en värdefull påminnelse
om såväl styrkan som svagheten i den mans föreställningskrets, som
obestridligen på sin tid representerade en politisk insikt långt öfver
svenska riksdagspolitikers vanliga mått. Hans blick på det
utrikespolitiska läget var i vissa hänseenden mer illusionsfri och mer
träffande än man nu i allmänhet minnes; men en hel komplex af
inflytelser hindrade honom att draga de riktiga slutsatser ur sin
klarsynta iakttagelse, som redan då omfattades af många med långt mindre
insikter än hans.
De maritima förhållandena och maktresurserna till sjöss hafva
under senare årtionden kommit att allt mera inverka på
ländernas utrikespolitik och därmed bidragit till uppkomsten af de
entente- och alliansgrupperingar, som för närvarande äro förefintliga
och inbegripna i den mest förbittrade kamp mot hvarandra, liksom ock å
andra sidan utrikespolitiken i hög grad utöfvat inflytande på och
varit bestämmande för de maritima krigsförberedelserna, sådana de
framträdt! de olika staternas marinpolitik.
Marinpolitiken utgör på den grund icke ett fristående begrepp, utan
den bildar en viktig beståndsdel i en stats politik i dess helhet. Den
bestämmer för hvarje särskildt land icke allenast, huru dess flotta
bör vara sammansatt till fartygstyper och antal, utan jämväl, huru
denna flotta bör fördelas till olika farvatten, huru den bör vara
baserad, huru förbindelsevägar och kommunikationslinjer från och till
samt öfver hafven böra vara ordnade, huru personalen bör
anskaffas, huru industrien bör organiseras för de maritima behofven, huru
sjöhandeln och sjöfarten i olika afseenden böra tillgodogöras och
mycket mera.
Författarne till det i dagarna utgifna arbetet M ar i n politik och
maritim krigsförberedelse (Sthlm, Marinlitteraturföreningens
förlag, 166 sid., 3 kr.), löjtnanterna E. Biörklund och E. Öberg, ha
uppställt för sig den uppgiften att söka klargöra, huru de nu
krigförande makternas rustningar till sjöss med hvad allt därtill hörer
gestaltat sig före det stora världskrigets utbrott 1914. Ett studium
af det intressanta arbetet visar i huru hög grad maktförhållandena
till sjöss varit bestämmande för dessa staters politik.
För intet land har betydelsen af en dominerande sjömaktsställning
framträdt klarare än för England, och detta af lätt förklarliga skäl.
För att lifnära moderlandets befolkning måste dit importeras
födoämnen till ett värde af bortåt 500 pund sterling i minuten. Då
därtill kommer, att det brittiska imperiet med sina 440 miljoner
invånare är utbredt öfver alla världsdelar, så inses lätt, att det
sammanhållandet elementet för det brittiska riket är dess flotta och att
denna »fleet of England is her all in all».
Det fanns en tid, då England förfogade öfver flottor på nära nog
[-Marin-politik.-]
{+Marin-
politik.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
