Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Marinpolitik - Balkanpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 513
Under det att »Marinpolitik etc.» sysslar med de maritima
frågorna sådana de tedde sig före krigsutbrottet 1914, behandlar
pseudonymen Navigatör i den likaledes nyutkomna skriften Vårt
sjöförsvar och dess utveckling. Hvad världskriget lärt vårt
folk (Sthlm, Norstedt, 23 sid.) de allmänna synpunkter och
lärdomar, som framställa sig, sedan ett år af det stora kriget förgått, och
han applicerar dessa direkt på svenska förhållanden. Han påvisar,
att de härmassor, som stormakterna ställt i fält, utsträcka sig öfver
fronter, som sammanlagdt äga en längd motsvarande hela Sveriges
kust från Haparanda till Karlskrona och från Karlskrona till Strömstad.
En stormakt, som förmår att till lands på snart sagdt hvarje
punkt af en dylik lång front bjuda motståndaren spetsen, har
tydligen oändligen mycket lättare att med hafvet såsom afmarschväg
sätta sig fast på en fientlig kust, och från de sålunda erhållna
sekundära baserna operera mot försvararens armé. En armé enbart
kan icke förhindra att en landstigning utföres, och inte heller lärer
det lätteligen lyckas att kasta landsatta trupper tillbaka i hafvet —
därom vittna händelserna vid Dardanellerna.
Krigets olyckor drabba i hela sin utsträckning blott den nation,
som har fiendens härar inom sina landamären. Utgående därifrån,
påvisar författaren, att vårt försvar bör så läggas, att en
motståndare förhindras landstiga och förvandla våra bördigaste kusttrakter
till »skyttegrafvar och kyrkogårdar». För att vinna detta mål måste
örlogsflottan gifvas en däremot svarande styrka.
Beträffande de rent fackliga erfarenheterna från kriget framhålles
såsom för vårt vidkommande erforderligt bland annat, att
undervattensbåtsvapnet ökas utöfver den redan beslutade ökningen och att en
snabbgående, lätt kryssare upptages på programmet.
Broschyren ifråga är aktuell och framdrager spörsmål, som
ovillkorligen måste finna sin lösning efter de erfarenheter, som kriget
hittills gifvit och i sin fortsättning kan komma att gifva.
För tredje gången på tre årtionden stå de nära fränderna
och grannarna söder om Donau med hand i hår och knif
i strupe. Den vackra drömmen om en Balkankoalition, där de kristna
småfolken skulle trifvas tillsamman likt en på Balkans sluttningar
betande fårahjord — kanske också omedvetet drifvas dit fåraherden
ville — är väl nu för oöfverskådlig framtid förvisad ur
verklighetens värld. I betraktande af de oförsonliga nationella och
konfessionella motsatser, som ständigt hetsa halföns mångfaldiga stammar
mot hvarandra, har den alltid förefallit absurd. En gång, för tre
år sedan, framträdde den visserligen realiserad inför den häpne
åskådarens ögon, om också mera lik en flock af vargar än fredliga får
— för att nästa år förbytas i det ursinnigaste inbördeskrig. Det är
denna Balkankoalitionens korta och blodiga tragedi, som i en
nyutkommen skrift, L’alliance Balkanique (Paris, Hachette 1915, VIII
4- 252 sidor; fr. 3: 50), skildras af en bland dess skapare, Ivan E.
Gcsjov. Hans namn är förbundet med åtskilliga af epokerna i Bul-
[-Balkan-politik.-]
{+Balkan-
politik.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
