Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 16. 1. 1918 - Sverige och de nya själfständiga staterna - Partipolitiken och departementen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skall den nuvarande regeringen visa sig vuxen en sådan historisk
uppgift? Dess debut i Finlandsfrågan var föga lofvande, men
fortsättningen var onekligen mera hoppgifvande. De föregående
regeringarna proklamerade som sin så godt som uteslutande uppgift de
utrikespolitiska och lifsmedelsfrågorna. Den nuvarande regeringen
kom direkt från en hetsig partipolitisk kampanj, proklamerade som
sin uppgift författningsrevisionen, och var uppenbarligen okunnig om
naturen och räckvidden af de problem, som de föregående
regeringarna haft att brottas med på de områden, som under nuvarande
förhållanden dock alltid måste tvinga sig fram i förgrunden. Den
har förefallit skäligen hufvudyr vid sin första beröring med lifvets
hårda fakta, som ju te sig annorlunda från regeringsbänken än från
den frenetiska och oresonliga oppositionens talarstolar. Kommer
den att inom den närmaste framtiden växa i de verkliga uppgifter,
hvilka i dessa tider måste åligga en regering, som dock icke kan vara
enbart ett eller två partiers, utan hela det svenska folkets, hvars
framtid i högsta grad är beroende af just dessa mäns handlingssätt?
Eller skall alltjämt med fog kunna sägas, hvad en af dess kritiker
från yttersta vänstern skrifvit om dess hållning i Ålandsfrågan?
»Det skulle ej kräfvas någon öfvernaturlig klokhet och djärfhet hos en svensk
regering för att genomföra detta program (Ålands återförening med Sverige).
Men det kräfs onekligen normal klokhet och djärfhet. Alltså är väl uppgiften
olöslig för den sittande regeringen.»
Skulle dessa pessimististiska ord visa sig vara riktiga, då lärer
för visso det gamla ordstäfvet besannas, att när det regnar välling,
har den fattige ingen sked. I svenska sinnen måste de försuttna
tillfällena lämna kvar missräkning och bitterhet; för Sverige blefve de
ödesdigra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
