- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
60

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 16. 1. 1918 - Sverige och de nya själfständiga staterna - Partipolitiken och departementen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skall den nuvarande regeringen visa sig vuxen en sådan historisk
uppgift? Dess debut i Finlandsfrågan var föga lofvande, men
fortsättningen var onekligen mera hoppgifvande. De föregående
regeringarna proklamerade som sin så godt som uteslutande uppgift de
utrikespolitiska och lifsmedelsfrågorna. Den nuvarande regeringen
kom direkt från en hetsig partipolitisk kampanj, proklamerade som
sin uppgift författningsrevisionen, och var uppenbarligen okunnig om
naturen och räckvidden af de problem, som de föregående
regeringarna haft att brottas med på de områden, som under nuvarande
förhållanden dock alltid måste tvinga sig fram i förgrunden. Den
har förefallit skäligen hufvudyr vid sin första beröring med lifvets
hårda fakta, som ju te sig annorlunda från regeringsbänken än från
den frenetiska och oresonliga oppositionens talarstolar. Kommer
den att inom den närmaste framtiden växa i de verkliga uppgifter,
hvilka i dessa tider måste åligga en regering, som dock icke kan vara
enbart ett eller två partiers, utan hela det svenska folkets, hvars
framtid i högsta grad är beroende af just dessa mäns handlingssätt?
Eller skall alltjämt med fog kunna sägas, hvad en af dess kritiker
från yttersta vänstern skrifvit om dess hållning i Ålandsfrågan?


»Det skulle ej kräfvas någon öfvernaturlig klokhet och djärfhet hos en svensk
regering för att genomföra detta program (Ålands återförening med Sverige).
Men det kräfs onekligen normal klokhet och djärfhet. Alltså är väl uppgiften
olöslig för den sittande regeringen.»


Skulle dessa pessimististiska ord visa sig vara riktiga, då lärer
för visso det gamla ordstäfvet besannas, att när det regnar välling,
har den fattige ingen sked. I svenska sinnen måste de försuttna
tillfällena lämna kvar missräkning och bitterhet; för Sverige blefve de
ödesdigra.

Partipolitiken och departementen.



De tider som stunda komma förvisso att ställa större
kraf än någonsin förut på en redbar och duglig
statsförvaltning. Äfven om, som man får hoppas, redan den
närmaste tiden efter kriget får bevittna en minskning af det
statsingripande i de enskildas lif, hvarunder vi för närvarande lida — säkert
är dock, att mycket i den vägen, som förr ansågs otänkbart, kommer
att bestå äfven efter krigets slut. Statsförvaltningens maktområde
breder ut sig.

Så mycket nödvändigare är det då att tillse, att icke obehöriga
inflytelser där få göra sig breda. För närvarande hotar framför allt
en sådan fara från två håll — från målsmännen för storfinansen och
partipolitiken.

De farhågor, som uppväckts af det senaste årtiondets inslag af
storfinansiella intressen i statsförvaltningen, hafva förut i detta häfte
behandlats. Partipolitikens stegrade inflytande har tidigare påpekats
upprepade gånger i Svensk Tidskrift. Att den faran icke varit något
hjärnspöke, därom vittnar bäst den ståndpunkt, som en del af den
liberala och socialdemokratiska pressen under det senaste året
intagit i debatten om departementstjänstemännens ställning. För en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free