Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 27. 5. 1918 - Fyra freder i öster - Storpolitiska kejsartelegram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 281
norstädes i detta häfte. Det är, som man finner, system i det hela,
och kärnpunkten i detta system är de besegrade eller frigjorda
ländernas knytande vid en mellaneuropeisk ekonomisk sammanslutning.
De i London protesterande ententeministrarna sågo i dessa freder
hufvudsakligen ett hemskt »politiskt brott mot Rysslands folk» och
ett »dränkande af Rumänien under vågorna af en hänsynslös lidelse
efter herravälde». Detta är till stor del agitationsschablon. Den
arbetsvilliga delen af folken i Rysslands förlorade gränsmarker
föredrar nog den tyska uppsiktens tvång framför bolsjevismen nu senast
i Estland, Finland och på Krim exemplifierade anarkiska
skräckvälde, och Rumänien har fått sota för sina inhemska
ententeaktivis-ters för svek och alliansbrott ej väjande »hänsynslösa lidelse efter
herravälde» öfver Siebenburgen och Banatet. Hårdt och illa omtyckt
blir emellertid nog detta tyska tvång, och så helt är det ej heller
med afsvärandet af annexioner och krigsskadeståndskraf. Det är
västmakterna, som genom sin vägran att 1917 sluta samförståndsfred,
då den lätt stod att få, gifvit »maktfredens» män ökad vind i seglen
och indirekt främjat den ryska anarkien genom att sporra den trötta
och enerverade kosackhästen i sken. Den bärande tanken i de fyra
frederna i öster är emellertid knappast på det politiska området
någon tysk annexionslusta; den är där ej aggressiv, utan defensiv, ett
försvar mot anarkifaran från bolsjevismen Ryssland. De ekonomiska
uppgörelserna utgöra ett särskildt kapitel, som ej kan behandlas i
detta sammanhang.
Medan de världshistoriska tilldragelserna följa
hvarandra i en sådan fart, att det är kinkigt nog att fästa
i minnet ens de enskilda hufvudpunkterna i händelsekedjan, förbiser
eller glömmer man lätt det stoff till kännedom om det närmast före
krigsutbrottet liggande tidsskedet, som allt emellanåt afsätter sig i
tidningspressen som en biprodukt af den jämsides med
krigshändelserna ständigt fortgående pennfejden. Ett så mycket mera
lof-värdt företag är det att i mera bestående form bevara dessa bidrag
till den nyaste historien, genom hvilka äfven världskrigets förhistoria
kan komma att framstå i rikare och klarare belysning. Med särskild
tillfredsställelse förspörjer man, att ett urval af de berömda aktstycken,
genom hvilkas publicerande den ryska bolsjevikregeringen inlagt en
* af sina få positiva förtjänster om mänskligheten, inom kort är alt
vänta i en af kompetent hand verkställd svensk upplaga. I
af-vaktan därpå har man att med intresse notera, att den visserligen
mera begränsade, men likaledes synnerligen innehållsrika
telegramväxling mellan kejsar Vilhelm och tsar Nikolai från åren 1904—07,
som den tränade afslöjaren Vladimir JBurlsev på den första ryska
revolutionsregeringens uppdrag i fjol offentliggjorde ur tsarens
hemliga arkiv, nu föreligger i bokform. Bekvämast tillgänglig för svenska
läsare är den i en dansk öfversättning, Kejser Wilhelm og czar
Nikolaj. Et storpolitisk Venskab (Köpenhamn, Aschehoug 1918,
l kr. 50 öre) med kort orienterande förord af Harald Nielsen. Den
Storpolitiska
kejsartelegram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
