Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 17. 12. 1918 - Grefve Karolyis besvikelser - Ryska diplomatrapporter från Indien under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 615
tjeckiska stormvågor kring det gamla Pressburg. Det
tjecko-slova-kiska kapitlets sorgliga bokslut framgår af det föregående. Om
Kroatien är det, såsom Rosika Schwimmer ju vitsordade, ej längre någon
diskussion. Ungrarna få nöja sig med att i lättbegripligt syfte efter
sin ringa förmåga stödja Italiens anspråk på Fiume, samtidigt med
att de underblåsa spänningen mellan serber och rumäner i Banatet.
De franska trupperna hyllas med ovationer i Budapest, och jämväl
för detta ligga nog praktiska afsikter till grund. Men Mikael Karolyi
är en djupt besviken man, och presidenten Wilsons principer häfdas
med öfvertygelse af många, många, som stå hvarandra efter lifvet
vid tvisten om den mest upphöjda och rättfärdiga tydningen.
Bland bolsjevikernas urkundspublikationer
tillhör den med titeln Indien åt indierna
försedda samlingen ryska diplomatrapporter för
tiden oktober 1913 — februari 1917 de historiskt värdefullaste, äfven
om inga så särdeles sensationella afslöjanden förekomma i det 115
sidor starka häftet. Det ger i alla händelser en klar inblick i det
tsaristiska Rysslands politik i fråga om Indien under världskriget
och låter dessutom läsaren skymta ett och annat af det som dolts
bakom censurens förlåt i fråga om indiska ställningar och
förhållanden under världskrigets återverkan. Här nedan lämnas några
prof-bitar ur denna ryska blå boks intressanta innehåll.
Till detta intressanta hör knappast Utgifvarens, kamrat K. M.
Tro-janovskis, inledande förord, hvilket blott bekräftar hvad man visste
förut, nämligen att bolsjevikerna betrakta Indien som ett
imperialismens offer och gärna skulle se en revolution utbryta där. Af desto
större intresse är det första dokumentet i samlingen, den hemliga
instruktionen för Rysslands generalkonsul i Calcutta, statsrådet Nabokou.
Generalkonsuln beordrades att ställa sig på bästa möjliga fot med
de angloindiska myndigheterna och därigenom söka skingra den
misstro, som förutsattes ännu trots 1907 års fördrag kvarstå i Indien mot
den ryska politiken i Central-Asien och rysk diplomatisk verksamhet
i Indien. I detta syfte anbefalldes honom den största försiktighet
vid insamlande af politiska och militära underrättelser samt vid hans
förbindelser med de infödda. Han skulle sålunda genast afvisa hvarje
eventuellt samtal om den i Indien bland de infödda utbredda tron,
att en rysk-brittisk konflikt vore oundviklig och att dess resultat
skulle bli Indiens befrielse från brittiskt herravälde. Särskildt skulle
han däremot observera det japanska inflytandets utbredande i
Indien och den panislamitiska propagandan bland halföns
muhammedanska befolkning. »Synnerligen skarpt» borde han iakttaga arbetet
på stärkandet af Indiens nordvästra gräns och förhållandena i
Afganistan. För rask och säker rapportföring borde han »betjäna sig
af franska generalkonsulatets i Calcutta älskvärda förmedling, liksom
nu redan skett i Bombay.»
Generalkonsulns rapporter från tiden före världskriget kunna af
Ryska
diplomatrapporter från Indien
under världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
