Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svensk utrikespolitik efter världskriget. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SVENSK UTRIKESPOLITIK EFTER VÄRLDSKRIGET
blivit definitiva — fatta intresse även för de baltiska
staternas frigörelsesträvanden efter att förut väsentligen av
anti-tyska strategihänsyn ha koncentrerat sin omhuldande
verksamhet till Polen (och efter en tids misstrogen tvekan samt
i mindre grad, även till Finland).
För Sverige återstår alltid som en beaktansvärd uppgift att
närmare lära känna dessa nya stater och med dem träda i
de kulturella och ekonomiska förbindelser, vilka redan deras
egenskap av att vara våra grannar borde göra till en
självklar sak. Den österut riktade köpmannaföretagsamhet, som
en tid drömde så vittsvävande drömmar om den
svenskryska handelns raska uppsving, kan här måhända i stället
försiktigt och så småningom fmna nya marknader att
upparbeta, när en gång valuta- och transportförhållandena bli
något mindre abnorma och de nyfödda staterna även i
övrigt vunnit en smula stadga. För närvarande torde det nog
på dessa marknader visserligen vara relativt lätt att sälja, men
mycket svårt att få betalt, och även för
kompensationshandeln lägga transportsvårigheterna avsevärda hinder i vägen.
De så att säga »ideella» förutsättningarna för framtida
ekonomiska förbindelser åt dessa håll ligga däremot säkerligen
redan nu ganska bra till och borde ytterligare kunna
uppodlas, i den mån närmare bekantskap och klarnande
övertygelse om gemensamhet i intressen hinna öka de ömsesidiga,
rudimentärt redan förefintliga sympatierna. En gynnsam
omständighet är härvidlag den naturliga benägenheten för
sådana handelsförbindelser, bakom vilka inga politiska
baktankar kunna spåras, en försvårande däremot den
handelspolitiska bundenhet, som stormaktsberoendet sannolikt i än
högre grad medför för dem än för oss.
Bland alla randstaterna står Finland helt naturligt oss allra
närmast; det var ju så många sekel en integrerande del av
det svenska riket, ej allenast en koloni eller tillfällig
besittning, och t. o. m. rätt lång tid efter skilsmässan voro våra
östsvenska stamfränder, trots underlägsenheten i numerär, med
bildningens och medborgarduglighetens företrädesrätt, de
politiskt och kulturellt tongivande där. Med den finska
nationalismens raska uppsving och den av ryska idéer starkt
påverkade finska socialismens betydande landvinningar har
under de senaste årtiondena det svenska folkelementets infly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
