- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
124

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vad innebär en modern världsuppfattning?. Av Einar Tegen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11M KINAli TEGEN

och det är från en synpunkt godtyckligt, var man stannar «
bestämmandet.

Man må således icke heller mena, att filosofien i en steril och
och mekaniserande logiks namn söker utplåna skeendets inre
rikedom. Verkligheten må skifta och förändras i oändlighet —
och det gör den såsom tidlig —, men därmed undandrar deri
sig ingalunda logiken. Logiken innebär till sist blott det kra-,
vet att låta detta vara detta. Och en i det oändliga skiftande
verklighet är även den ett visst detta. Den är ju då just denna
i det oändliga skiftande verklighet. Den är just den verklighet
den år, denna i sin oändliga skiftning entydig! bestämda
verklighet med sina lagar — »lagen» må sedan uppträda eo eller
många gånger, och den verklighet den innebär må vara
»förfluten», »nu» eller »kommande». Själva verkligheten såsom
sådan och dess bestämdhet, det som gör den till vad den är,.
det är icke något tidligt och därmed obestämt eller obeständigt
därför att verkligheten nu också är tidsbestämd, Det,
tidsbestämda måste även det såsom bestämt vara något visst, eit deila
med denna lidsbestämdhet, och detta gäller tidslöst. Det år
tidlöst ett visst detta med den tidsbestämdhet det har. Och
försåvitt logiken nu blott kräver, att detta skall få vara detta.,,
då gäller logiken fullväi ock orn det tidliga och växlande. Tan
ken, att den tidliga världen icke skulle äga full bestämdhet har
väl vunnit sin sekler trotsande kraft genom Platon. Men även
hår gäller det gamla ordet: »Platon är mig kår, sanningen
kärare».

Verkligheten kan således icke i något avseende undandraga
sig logikens herravälde. Ty logiken, rätt fattad, innebår icke
något verklighetsfrämmande krav utan framställer tvärtom alf
verkliglietsforsknings regel och princip. Skillnaden mellan
filosofien och andra vetenskaper är då också blott den, att
filosofien tar upp sådana begrepp till skärskådande som de övriga
vetenskaperna såsom specialvetenskaper förutsätta och utgå ifrån
— var och en inom sitt område. Den riktar sig även den
.ytterst på verkligheten, deri ena och enda verklighet som finnes
och som vi överhuvud äga någon möjlighet att tala orn. Och
den framställer eller söker att framställa dess allmännaste lagar
och begrepp i en inom sig motsägelselös helhetsbild. Utifrån en
sådan synpunkt är då ock delta försök att bedöma.

Men om nu verkligheten på det säll som är sagt såsom tidfig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free