- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
125

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vad innebär en modern världsuppfattning?. Av Einar Tegen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAD INNEBÄR EN MODERN VÄRLDSUPPFATTNING 126

i sig innesluter ett i det oändliga uppdelbart skeende, ett eftei
-vartannat av diskreta moment, men den samtidigt icke är eller
innesluter någon substans, vilken såsom ett perdurerande
subjekt består i växlingen, vad blir det då au den konstans och deri
kontinuitet som man ju dock måste tänka sig inom
verkligheten? Upplöser sig icke allt i ett otal momentana punkter utan
inbördes sammanhang? Blir det icke av det hela en blott
»kinematografisk- mekanism» av vyer och statiska moment utan
den levande kontinuitetens band, som lorenar allt till ett, så
som Bergson fattar den moderna fysikens värld? Och behöva
vi icke som han till sist söka efter en annan verklighet eller
åtminstone efter en. annan och mera sann uppfattning av
tillvarons innersta hemlighet? Är icke denna ett evigt flödande li\%
som binder de.-skilda samman och som fortlever i nuet och del
kommande?

Dock, icke allt växlar. Del finnes ock något perdurerande
och konstant. Detta må blott icke tänkas som el! subjekt för
bestämningar och moment, som växla. Den tanken är som vi
sett ohållbar. Utan det må. tänkas som bestämningar, som vara
hos subjekt, som växla, eller mera precist uttryckt: som
bestämningar, som ingå hos olika reala moment, vilka tillsammans
bilda ett skeende, och på så salt utgöra en föreningslänk
mellan dessa. Detta är skeendets band, tillvarons durée reelle. För
att ta ett enda exempel, det enklaste och på samma gång mest
uttrycksfulla • som står att få: Sommarens gröna löv och höstens
gula är icke ett och samma subjekt »löv» — blott med olika
färg och kanske en annan inre struktur. Ulan det skeende,
som här har försiggått, och som bl. a. förbytt den gröna
färgen i en gul, det har i sina olika moment såsom gemensam
bestämning lövformen, och just denna lövform. Både det gröna
och det gula subjektet har denna specifika lövform såsom
egenskap gemensam — kanske också något mer. Och detta
gemensamma, som perdurerat, det är det som är det konstanta och
kontinuerliga. Det är det som gör att vi känna igen tillvaron

I sin iver att finna brister i det »statiska» betraktelsesättet
förbiser Bergson de perdurerande begreppens betydelse och
plats inom den diskreta verkligheten själv såsom diskret
verklighet. Eller gör han även dem till vyer, tvärsnitt ay.
skeendet, kinematografiska bilder, som tillnärmelsevis uttömma,
sitt ögonblick men ej ge mer än delta. Begrepp, gemensamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free