Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vad innebär en modern världsuppfattning?. Av Einar Tegen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2H EINAR TEGEN
för flera efter varann följande moment, kunna dock icke själva
göras till ett med ett visst sådant tidligt moment. De äro
tvärtom det konstanta i växlingen, vart efter sin art, det ena
mer? det andra mindre. Jå, i ett och samma konkreta skeende
kan man finna olika grader av perduration. En egenskap
förgår förr, en annan senare. Om det konkreta skeendet
analyseras, skall man finna det sammansatt av en serie av skeenden,
som försiggå liksom i olika tempon. Men i varje delskeende
är det något, som överbygger klyftan mellan momenten. Och
med detta betraktelsesätt är det då möjligt att vinna oändliga
serier av kontinuerliga sammanhang, alltuppifrån de av
perdu-rerande bestämningar förenade epokerna i ett människoliv eller
ännu högre — kanske kunna vi kalla dem »eviga» — sammanhang
och ned till skeendets mest flyktiga moment, dessa processer i
medvetande och natur, vilka vi aldrig ens med de skarpaste
instrument kunna uppfatta eller nå. Så bevaras tillvarons kontinuitet
och konstans, likaväl som det gives rum för en evig växling.
Och det ena som det andra är realt och lika realt. Det ena
som det andra är ett detta, som det gäller att i vetenskapen
fatta och fasthålla just i dess säregna natur.
Det kan också hända, att man förebrår min världsbild ett
visst armod i ett annat avseende. Man invänder kanske mot
tanken på medvetandet som en enkel kvalitet, ett enkelt moment
i verkligheten, att detta säger ju ingenting. Därmed blir
medvetandet, menar man kanske, fullkomligt abstrakt och kan ej
differentieras till den rikedom av innehåll och nyanser, det
dock faktiskt visar sig besitta. Det blir en tom enhet utan
innehåll. Man har emellertid då förbisett, att därmed att ett
visst medvetande är något enkelt, som ej vidare kan uppdelas
i moment, därmed har man intet sagt om dess innehåll. Eller
rättare, detta i varje särskilt fall enkla medvetande, det har i
varje särskilt fall ett objekt, något föreligger, som uppfattas.
Och därför kan medvetandets innehåll vara i oändlighet rikt,
både med avseende å mångfalden av dessa innehåll och deras
inre differentiering i det oändliga. Men detta träffar ej
medvetandet självt.
Medvetandet självt är i varje fall enkelt och kan icke tänkas
vare sig som en aktivt eller passivt uppkommen förbindelse av
en mångfald sensationer eller uppfattningsinnehålL Ty dels är
det överhuvud orimligt att anta medvetandet självt såsom va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
