Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Jordbruk och skogsbruk i Norrland - Förfalskad historieundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 241
nödvändigt. Redan under 1700-talets förra hälft hade man emellertid
hunnit till fullo erfara, att friheten ledde till ett dubbelt missbruk:
nybyggarna undandrogo sig tack vare naturens frikostighet det egentliga
odlandets möda och drevos just till följd därav till att lör sig
monopolisera fångstmarker i en utsträckning, som även i detta öde land
lade hinder i vägen för nytillkommande kolonister. Det var för att råda
bot på dessa missförhållanden, som man 1749 utfärdade ett nytt. mera
detaljerat reglemente för lappmarksnybyggarna.
Hela lappmarksreglementets tillkomsthistoria bekräftar alltså den
slutsats, till vilken kommitterade kommit vid sin tolkning av detsamma,
nämligen att man bör lägga vikt vid de bestämmelser, som bevarat
myndigheternas rätt att ingripa reglerande i utvecklingen.
Kommitterade ha också gjort det fullaste bruk därav. Deras förslag är. att
strö-ängar på kronomark i Norrbottens och Västerbottens lappmarker
nedanför odlingsgränsen skola indragas till kronan, som i vederlag skall
bekosta motsvarande uppodling å den fastighet, som förlorar den
naturliga ängsmarken. Det synes uppenbart, att en sådan lösning skulle
medföra stora fördelar, sedan den nu blivit möjliggjord genom
jordbrukets omläggning. Enskilda intressen skulle ej hindra nödiga
dik-ningsarbeten på kronans skogar eller på annat sätt försvåra en rationell
skogsvård, ett betydande antal lämpliga nybyggeslägenheter skulle
frigöras, och slutligen skulle det gamla jordbrukets utveckling till större
intensitet påskyndas. Förslaget kan helt visst — liksom tidigare åtgärder
av Kolonisationskommittén — hänföras till den positiva tendens i svensk
skogspolitik, som vid sidan av all ofruktbar prohibitivism röjer en
här och var vaknande insikt om att skogsbruk och jordbruk dock
ytterst äro bundsförvanter. Den åtgärd Kolonisationskommittén
föreslår har därjämte den i svensk ekonomisk politik mindre vanliga
egenskapen att söka .anpassa sig efter och för sina syften begagna en
revolutionerande utveckling i stället för att bekämpa ett eller annat
av dess symtom.
l februari år 1756 underkastades den tioårige
kronprins Gustaf (med tiden Gustaf III)
utförlig kunskapsprövning inför Riksens höglovlige ständers sekreta utskott.
Del hade förekommit de maktägande, som om anledning vore att
misstänka, att den blivande konungens uppfostran icke alldeles handhades
i den anda, som vore sannt betryggande för en fri nation med vårt
sälla s. k. blandade regeringssätt. Förhöret blev grundligt, och
resultatet avtvang de stränga censorerna ett uppriktigt erkännande åt prinsens
kunskaper och förstånd. Endast det funno de skäl att anmärka, att
prinsen väl tydligt föredrog Caesar framför Pompejus, »som var en
laglydig försvarare :av republikens ’frihet», samt att han icke rått
kände till de blandade slagen av regerings-sätt.
Trettio år senare bestod den blivande konung Gustaf IV Adolf ett
liknande examensprov, varifrån protokollet är fortfarande bevarat. En
modern berättare härom sammanfattade (1881) sitt omdöme så: »man
måste medgiva, att hans lärare .... med allt nit sökt förehålla honom
Förfalskad
historieundervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
