Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Förfalskad historieundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 DAGENS FRÅGOR
hans plikter ej mindre såsom människa än såsom blivande konung,
behovet även för en sådan av ödmjukhet och dygd samt framför allt
de i Sveriges konungahistoria varnande följderna av en godtycklig och
dålig styrelse».
Man förstår rätt väl de bekymmer, som kunde fylla representanterna
lör riksdagens blandat aristokratiska och byråkratiska fåtalsvälde, när
cie märkte senatens man, Pompejus, satt tillbaka lör folkgunstlingen
Caesar. Men nog var det opsykologiskt -att begära något annat. Ty
så länge ungdomen bevarar något stänk av fantasiens friskhet måste
Galliens besegrare, den förste imperatorn, taga med storm samma
hjärtan, hos vilka ingen pedagogisk konst i världen mäktar ingjuta sympati
lör hans träaktige, avundsjuke rival Cnejus Pompejus. Emellertid, om
nu Tessins och Dalins fostran av den blivande Gustaf III skulle givit
farliga impulser, vilka de styrande voro iskarpsynta nog iatt redan på
så tidigt stadium genomskåda, så var den upptuktelse hans son under
Fredrik Sparres och Nils von Rosensteins ledning erhållit, desto mera
moraliskt oklanderlig. Blev resultatet för framtiden mera betryggande?
Dessa försök att genom en väl avpassad historieundervisning lägga
lämplig grundval för livets handlande komma ovillkorligen i minnet
inför den diskussion, som herr Värner Rydéns pedagogiska testamente
framkallat. Parentes n:o i: Testamente är kanske ej den riktiga
termen, ty beror det på vederbörande själv, kommer han nog att reformera
vårt skolväsen utöver innehållet i den »undervisningsplan för rikets
folkskolor», vilken meddelats genom Svensk författningssamling n:o
880 för år 1919. Parentes n:o 2: Ännu oriktigare är att datera akten
från fjolåret; den k. kungörelsen är väl dagtecknad den 31 oktober,
men först dryga 4 ±/2 månader senare (den 17 mars) utkom planen
från trycket — ett rekord i långsam expedition, som svårligen kan
förklaras allenast genom tryckeriernas arbetstempo.
I denna undervisningsplan har dess upphovsman lagt sig vinn
om iatt skapa säkra grundvalar för vår ungdoms fostran efter den
moderna tidens krav. Som alltid är det särskilt den stackars
hislorie-\mdervisningen, som får bära skulden för att världen icke hittills artat
sig bättre, d. v. s. detta uttalas ju icke i det officiella dokumentet men
understrykes desto livligare i de presskommentarer, som från initierat
håll följt efteråt.
Såsom historieundervisningens yttersta mål i folkskolan angives att
»hos barnen lägga grund för sund fosterlandskänsla och god
samfundsanda». Detta är vackert tänkt och kan sättas som det ideala målet
för all ungdomsfostran, men nog är det speciella undervisningsämne
att beklaga, av vars handhiavare så genomgripande och så ouppnåeliga
resultat krävas. Hur skall för resten den medellinje konstrueras fråm,
som leder rakt mot en »sund fosterlandskänsla»? Många här i landet
äro nog gammaldags att betrakta Gustaf II Adolf som en vacker och
väckande förebild, men det förekom nyligen, att en framskjuten
skol-auktoritet bekände sin djupa tvekan att giva ungdomen extra ledighet
för minnesfester den 6 november. Det blir i vår upprivna partitid
visserligen icke lättare att enas om innebörden av »god samfundsanda».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
