- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
282

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dogmer. Av August Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 AUGUST JOHANSSON

om att inte kunna objektivt verifieras för utomstående. Det
kan vara tvivel om huruvida en dylik övertygelse rätteligen
bör kallas dogm; för min del tror jag dock, att så bör ske —
här finns det för dogmen karakteristiska: en förpliktelse, som
vilar på någonting annat än empiri eller logik.

Vi ha hittills utgått från den förutsättningen att dogmen är
en övertygelse — teoretiskt, att någonting förhåller sig så och
så, eller praktiskt, att man bör göra så och så. Men är det
verkligen själva övertygelsen, som rätteligen bär namnet dogm?
Är det inte snarare övertygelsens formulerade uttryck? Är det
t. ex. den nyssnämnda tron på Gud såsom Fader och inte sna-
rare orden: Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och
jordens skapare? Det torde inte alltid tillräckligt observeras,
att här verkligen föreligger en rätt så viktig nyans mellan
två användningar av ordet dogm; säkerligen förekomma båda
användningarna i det dagliga språkbruket tämligen huller om
buller. Mig förefaller det emellertid, som om det språkbruk,
som åsyftar själva övertygelsen, vore det riktigare, av det skäl
att det djupare träffar sakens kärna. I varje fall stämmer väl
en sådan tolkning bäst med syftet hos de förut omnämnda
ivrarna för en dogmfri kyrka. Ty vad de vilja åt, är väl inte
innerst, att kyrkan lägger vissa färdiga formler i munnen på
sina präster och lärare och i viss mån även på sina andra
medlemmar. Detta förhållande är ju endast den yttre formen
för en bakom liggande, djupare gående företeelse, som sökt
sig uttryck i dessa formler.

Vi skulle således ha kommit fram till följande ungefärliga
beskrivning — jag vågar inte kalla det definition — på be-
greppet dogm: en dogm är en övertygelse, som uppträder med
anspråk på att bliva omfattad utan att för sin sanning kunna
åberopa vare sig empirisk iakttagelse. eller logisk bevisning.

Är denna beskrivning något så när riktig, så är det tydligt,
att begreppet dogm är någonting relativt i mer än ett avse-
ende. En och samma övertygelse kan vara en dogm för en
person och icke för en annan. Att Gustaf Adolf stupade vid
Lätzen, kan den ene tro, därför att det står i boken, den andre,
därför att hans vetenskapliga forskning lett honom till den
övertygelsen’; för den förre är det en dogm, för den senare icke.
En övertygelse kan också ändra karaktär hos en och samma
person; innan historikern på forskningens väg övertygat sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free