Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - »Oxen i Sjöga». Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 AXEL BOETHIUS
uppställning, samma grunddrag och samma siffror som den ena
av Vika kyrkas tjurar. Och till yttermera visso läses över denna
sistnämnda samma inskrift som på bilden i Ars memorandi:
Quarta (imago) Luce.1
Saken ligger alltså redan i och med denna bild alldeles klar.
Vika kyrkas evangelistsymboler äro utförda efter Ars memorandi,,
systemet, siffrorna, de latinska inskrifterna härstamma från denna
träsnittssamling. Boken finnes ej i Sverige. En jämförelse
mellan målning och träsnitt har därför ej varit möjlig annat
än i fråga om Lukas’ fjärde bild — träsnittet finns
reproducerat i P. Westheims Die Welt als Vorstellung (Berlin 1918) —
och i fråga om Johannes’ första bild, som finnes i Schreibers
nedan anförda Manuel.
Naturligtvis har Vikamästaren vid utförandet och
färggivnin-gen förändrat och skapat om. När han målade Lukastjuren —
för att nu åter stanna inför den — har han rört sig ganska
fritt. Tjurens hållning är en annan, en livligare, på målningen;
ansiktena där äro betydligt olika träsnittet, vinrankan växer
liksom friare, och staden har blivit praktfullt rik på torn. Än
mer, där Ars memorandi vid tjurens ena framben har en skäggig
man och talet 23, där har Vikamålaren vid samma siffra Pilatus»
som tvår sina händer. Den ändringen är rätt belysande: i Lukas
23 läses mycket riktigt om Jesu förhör inför Pilatus, men
hos Lukas felas detaljen med handtvagningen. Målaren har alltså
förtydligat på sitt eget, gent emot Lukasberättelse ganska fria
sätt. Den som jämför de parallellt uppställda träsnitten och
Vikamålningarna å sidd. 288 och 290 lockas vidare från drag till
drag och ser överallt stor frihet i återgivningen, när det gäller
»oxen i Sjöga», medan åter den första Johanneiska örnen
närmare sluter sig till förebilden.
Det är ett i och för sig obetydligt drag ur vår
senmedeltida konsthistoria, som de här sida vid sida avtryckta bilderna
belysa, men det hör hemma i ett större intressant sammanhang,
där betydelsefulla rön ha gjorts. Sylwan (Antiqvarisk tidskrift
XIV:l) och Cornell (i hans och Wallins vackra bok om
Härkeberga) ha visat upp, hur en stor målare som Albertus
Pic-tor i Biblia Pauperum — en tysk träsnittsbok från 1460-70-
1 Jfr. SchreibeFj Manuel de l* Amateur de la gravure sur bois 7 (Berlin
1895) p. VII, pl. 36 f. Proctor, An Index to early printed books in the
British Museum I (London 1898) n:r 17. Boken utkom i tre upplagor med
väsentligen samma text och i sak oförändrade bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
