Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Tiszas mord och Stephan Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 433
Nu vidtog ett av de underligaste momenten i denna underliga
rättegång. När Hiittners bekännelse den 26 nov. 1919 delgavs den ungerska
pressen, nämndes ej ett ord om några beskyllningar från hans sida
mot Friedrich; de namn som ställdes i förgrunden voro Josef Pogåny,
den ledande själen inom soldatrådet ifråga, och deputeraden
Ladislaus Fenyes, vilken nitiskt deltagit i cfess rådplägningar. Några dagar
förut, den 22 november, hade kabinettet Friedrich efter långvariga
parlamentariska oredor demissionerat; dock kvarstod Friedrich som
krigsminister i Hussars nya regering. Men samma dag hade Stephan
Friedrich i Budapesttidningarna låtit publicera en häftig protest mot
de nedriga nedsvärtningsförsök hans motståndare tillåtit sig i den
politiska kampen, då de utspritt rykten om att han i förväg känt
till anslagen mot Tisza. Han uppfordrade högtidligen bakdantarna
att framlägga bevisen. Redan i början av november hade f. ö.
Friedrich inkallats som vittne rörande vissa fakta under revolutionsdagarna;
han hade då bestämt betonat, att han stod alldeles utanför
statskuppsmännens krets, och att han först av tidningarna inhämtat Tiszas öde.
Hiittners bekännelse kort därefter utpekade nu, trots tidningarnas
förtigande i första ögenblicket, Friedrich som moraliskt medskyldig.
Efter några dagar av nästan fullständig officiell tystnad blev detta
uppenbarat av Friedrich själv. Han hade nu låtit föranstalta en
konfrontation mellan sig och Huttner. Denne hade blott med svårighet
igenkänt Friedrich, som han en enda gång sett i Kårolyiklubbens
rökrum; han hade uttryckligen fritagit Friedrich från alla
beskyllningar. Dokument härom framlades för offentligheten, och Friedrich
gav tillkänna sin önskan, att undersökningsdomaren »med
hänsynslös stränghet» måtte behandla hans, krigsministerns, person. Huttners
tidigare utsagor förklarades bero på pressning från detektivernas sida;
liera av dem ådömdes disciplinstraff. Och i samma dagar blev
familjen Tiszas rättsombud doktor Ulain avstängd från närmare befattning
med rättegången.
Strax därefter, den 6 december i fjol, begick undersökningsdomaren
Ludvig Kovåcs självmord genom att från ett fönster i tredje våningen
störta sig ned på gatan. Hans efterlämnade memorialanteckningar
uppges vittna om den största upprivenhet. Han tillhörde dem, som
räknade Friedrich såsom Ungerns störste statsman. Vad som drev
honom till det förtvivlade dådet synes emellertid ha varit en på det
djupaste kränkt hederskänsla, i det att hinder restes mot hans
åtgärder i processen. Under vittnesförhören denna höst har Ulain
beskyllt statsåklagarämbetet för att genom en mot Kovåcs inledd
aktion ha drivit denne till självmordet.
Stephan Friedrichs roll i den ungerska politiken har sedan
oavbrutet befunnit sig i dalande. Han blev snart en relativt ensam man,
ehuru alltjämt de finnas, som söka stå honom bi. Men den åsikten
att beskyllningarna mot honom ej äro fullt säkert grundade, ha
dock länge hållit sig. Åklagarämbetets sammanfattande
anklagelseskrift, daterad den 31 juli detta år, hävdade också den meningen, att
någon misstanke för delaktighet i mordet ej folie på deputeraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
