Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Läget på bostadsmarknaden - Böndernas klassparti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 443
område för att härigenom arbetskraft skall kunna dragas från andra
viktiga områden av vårt näringsliv. Varav sannolikt kommer att
följa 3^tterligare anarki inom byggnadsverksamhetens arbetsmarknad.
En höjning av bostadsstandarden är naturligtvis ytterst önskvärd
— om man så hava kan — men under nuvarande förhållanden är det
säkert klokast att icke genom en konstlad sänkning av hyran i
förhållande till alla andra pris uppamma en efterfrågan på ökat
bostadsutrymme utöver det, som fanns vid krigstidens början och som under
nuvarande förhållanden icke kan tillfredsställas utan de betänkliga
konsekvenser, som ovan berörts. Vill man fördela bostadsbeståndet på
annat sätt än som blir följden av den fria prisbildningens reglering av
efterfrågan, måste denna inskränkas genom andra medel, exempelvis
genom beskattning av sådana lägenhetskategorier, vilka ej anses
önskvärda. Men det nuvarande systemet med en hyresstegringslag, som
bl. a. släpper loss efterfrågan, och försök att tillfredsställa denna
efterfrågan genom subvention av byggnadsverksamheten är i längden
ohållbart.
Det faktum, att Bondeförbundets mandat i Andra kammaren
vid årets val ökats från 9 till 19 och att det kunnat
mönstra ej mindre än 53,456 röstande vid valurnorna, har förlänat i
varje fall samtidshistorisk betydelse åt den organisation, som leder
sitt ursprung tillbaka till lantbrukaren Carl Berglunds år 1910 startade
tidning Landsbygden. Och denna betydelse framträder ännu
starkare, då samtidigt den konkurrerande sammanslutningen,
Jordbrukarnas riksförbund, kunnat öka sina mandat från 5 till 9 och sina
valmän från 22,657 till 39,300. Inför denna agrariska frammarsch saknar
det ej intresse att söka nå fram till den förkunnelse, som visat sig
finna en sådan genklang ute i bygderna. Här skall ett och annat
utplockas ur denna agitation i dess mest klassmedvetna form, den
så att säga lågkyrkliga förkunnelsen inom Bondelorbundet.
Bläddrar man i Bondeförbundets tidning Landsbygden eller
Lorentz Johanssons för de bredare lagrens synpunkter representativa
broschyr Bondeförbundet, dess historia, program och politik
(Falköping 1919; l kr.), får man snart besked om, att den kraftiga
reaktionen gäller den överhandtagande industrialiseringen, representerad
såväl av storkapitalet, vilket påstås genom trustbildningar, karteller och
bankväsende utsuga den jordägande befolkningen, som ock av socialisterna,
vilka sägas fördyra industrivarorna genom sin lönepolitik och minska
tillgången på arbetskraft för jordbruket genom begränsningen av
industriarbetarnas arbetstid och industriens därav direkt förorsakade
ökade personalbehov samt slutligen anses framför andra stödja
konsumenternas krav på billiga livsmedel. Rörelsen är sålunda en
utpräglad klassrörelse med ^ekonomisk syftnin goch är klart medveten
därom. En ideell lyftning saknar den icke; den knyter direkt vid
den gamla allmogetraditionen, att bonden när landet och är dess
must och märg, samt hävdar med största eftertryck, att rikets fulla
självförsörjning är den första och oundgängligaste av alla försvars-
Böndernas
klassparti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
