Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Valutafrågan. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALUTAFRÅGAN
EN ÖVERBLICK
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
Som rubriken antyder, är det i det följande icke min mening
att ingå på valutafrågans många finesser och irrgångar utan
endast att söka framställa dess stora sammanhang och grova
drag, i förhoppning att en dylik översikt kunde intressera en
och annan. Valutornas ställning för närvarande är visserligen
så invecklad, att inan icke vid en dylik framställning kan
hoppas på att ge förklaring av alla de aktuella företeelserna;
men det mesta torde dock bli klart även genom en förenklad
redogörelse.
För flertalet människor, men särskilt för industrimän och
tekniker, ligger det avgjort närmast till hands att tänka sig det
ekonomiska som något Utvärtes, något materiellt. Det är emellertid ett
misstag. Ekonomi är hushållning i dess helhet, och som vi veta
lever människan icke av bröd allena, utan av allt som tillgodoser
mänskliga behov, andliga såväl som materiella. Likväl är detta
icke huvudsynpunkten i detta sammanhang, utan vad som nu
särskilt behöver framhållas är det ekonomiskas egenskap av
anpassningsuppgift, av organisation i vidsträcktaste mening. Det
ekonomiska har att tillgodose de tillgängliga krafternas
disposition på sådant sätt, att mänskliga behov bli täckta så långt
möjligt är. Varken tillgångarnas egen eller behovens beskaffenhet
är egentligen en del av ekonomien, utan denna består helt och
hållet i att de inordnas i ett harmoniskt helt. Detta förklarar
bland annat och främst den stora vikt, som nationalekonomerna
tillmäta penningproblemet. Många rynka gärna på näsan häråt
och mena, att om det blott produceras tillräckligt, så går allt
det andra av sig självt. Men ingenting kan vara längre från
sanningen. T. o. m. produktionens ledare känna inom sin egen
verksamhet, hur otillräckligt deras uppgift är löst enbart genom
att produktionens omfattning blir den största möjliga; vad de
32. Svensk Tidskrift 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
