Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1920 - Råds-Ryssland och dess grannstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 487
nog att vidga sin front tillräckligt för att effektivt hota eller bevaka
de viktigaste tillförselvägarna. Då bolsjevikerna kastade ned stora,
från polska provinsen frigjorda truppmassor åt söder, nödgades han
också uppge Taurien och åter draga sig ned till sin naturliga
fästning, halvön Krim.
Den georgiska republiken intager en med de baltiska randstaterna
jämförlig ställning. Den är liksom Estland och Lettland »blekröd»,
och liksom dessa likväl antibolsjevikiska republiker spärrat de rödas
väg till tyska gränsen, så blockerar Georgien vägen över Armenien
till Mindre Asien, där bolsjevikerna i Mustafa Kemåls turkiska
nationalister ha knappast ens hemliga bundsförvanter, med vilka de gärna
skulle vilja träda i direkt förbindelse, liksom de månaderna efter
tyska revolutionen hoppades kunna slå sig fram till Tysklands
sparta-kister. Den i samråd med Moskva nyligen företagna turkiska
invasionen mot Kars i Armenien är ett led i försöken att öppna en dylik
förbindelseväg, och i Georgien känner man faran av att råka mellan
två eldar. Bolsj e viseringen av republiken Aserbeidjan har ytterligare
ökat faran för Georgien; närmast torde den dock åsyfta att skaffa
Råds-Ryssland säkert grepp på oljefälten kring Baku och dessutom en
utfallsport för den på Persien inriktade progagandan. En liknande
utfallsport är Buchara, vars hänsynslösa revolutionerande emellertid
tycks ha skrämt de halva anhängare bolsjevikerna tidigare vunnit i
Afganistan under sin strävan att flytta propagandan närmare Indiens
portar och väpna bergsfolken vid dess nordgräns. Den av de röda
förjagade emiren av Buchara flydde till Afganistan, och hans öde
tyckes ha förmått den afganske emiren, som i sin huvudstad Kabul
länge tolererat bolsjeviksändebudet Suritz, att utbedja sig ditsändandet
av en diplomatisk mission från brittisk-indiska regeringen.
Svårast att överblicka äro Råds-Rysslands relationer till grannarna
längst borta i öster. Efter Koltjaks stora nederlag har sovjetväldet
åter trängt fram allt längre österut i Sibirien, dock alltid underkastat
risken av antibolsjevikiska resningar i olika delar av landet, och nu
senast ha de röda förjagat den »vita» atamanen Semenov från Tjita
i Transbaikalien liksom de ända borta i Amurområdet besatt den
viktiga staden Ghabarovsk. Fjärran Österns Republik, vilken ett
ögonblick tycktes arta sig till ett slags buffertstat, har under intrycket av
de rödas framgångar blivit allt kärvänligare i sina telegram till Moskva,
och dess diplomatiska förbindelser med kinesiska regeringen torde i
själva verket väsentligen ha varit förberedelsen för den bebådade rent
rådsryska diplomatiska aktion i Mittens rike, som vilkens ledare ryktet
nämnt den från Norge utmotade och från Sverige ävenledes utestängde
Litvinov.
Så förgrena sig Råds-Rysslands till formen skiftande, men till syftet
likartade förbindelser till alla dess grannstater. Gränserna äro, där
striden ej längre eller ej ännu föres med andra vapen,
propagandafronter, och syftet är att omgärda Ryssland med en krans av
sovjetrepubliker, vilkas faktiska oberoende av regeringen i Kreml skulle
bli ännu mindre än de västerländska kommunistpartiernas av Tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
