Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1920 - Svensk fosterlandskänslas äldsta urkund - Psalmboksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 493
annan överensstämmelse; åt den tanken, att en var som vill vara
sig själv huld må älska frihet mer än guld, har Barbour givit
uttryck i starkt befryndade ord. Förbindelsen mellan den svenske
och den skotske skalden bör emellertid, hävdar Hjärne, sökas i
påverkan från en gemensam förebild. I den handskrift, som
innehåller Thomas’ visor, läsas omedelbart efter stroferna några latinska
distika, som högstämt prisa frihetens av allt guld i världen aldrig
uppvägda vällust. En av dessa rader återfinner man — i företalet
till Cervantes’ Don Quijote. Urkällan har även uppdagats av Hjärne,
Gualterus Anglicus’ på 1170-talet författade fabelverk på elegisk vers.
De verser, som påverkat Barbour och Thomas av Strängnäs, ingå i
fabeln om vargen och hunden: det är vargen som svarar,
uppmanad av hunden att överge det fria livet i skog och mark.
Sammanställningen skänker ett sällsamt perspektiv över sammanhanget inom
allt kulturens verk, låt vara att denna fråga om förebilder är av
underordnad vikt och dess besvarande i positiv riktning icke det
ringaste förtager prägeln av personligt ursprung hos biskop
Thomas’ visa.
Den frihet han hyllade hade visserligen för honom starkast
gestalten av kyrkans och kyrkoprovinsens av löftesbrytande konungar
hotade frihet. Men här fanns den djupaste samklang mellan det
kyrkliga frihetsbegreppet och det gamla germanska. Det är — för
att låna Hjärnes ord —- tack vare samverkan mellan kyrkliga och
världsliga samhällsmakter, som 1430-talets fosterländska rättskamp
bildar epoken för den svenska folkpersonlighetens uppvaknande till en
ny och modern nationalkänsla. »Så ha kyrklig och germansk
sam-hällsåskådning under det historiska livets tryck enats i biskop
Thomas’ dikt. I en form, som har något av psalmens och folkvisans
enkelhet och värme, har han gjutit den nya svenska
fosterlandskänslans äldsta litterära urkund.»
Frågan om en revision av 1819 års psalmbok har
varit å bane länge nog; den diskuterades ganska
allvarligt redan på 1870-talet, och den har under de sista decennierna
gång efter annan framförts vid kyrkomötena. Huru många
kommittéer och speciella sakkunniga, som arbetat i revisionsfrågan, är
icke så lätt att säga. Resultaten av deras ansträngningar
föreligga för närvarande samlade i två huvudförslag: det ena är
psalmbokskommitténs förslag av år 1917 till fullständigt reviderad
psalmbok, det andra är ett i år (1920) av en särskild kommission framlagt
förslag till psalmbokstillägg. Man torde för korthetens skull kunna
beteckna dem efter de personer, som anses ha varit ledande inom den
varje gång arbetande kretsen, biskop J. A. Eklund och ärkebiskop
N. Söderblom; det förra sålunda det Eklundska, det senare det
Söderblomska förslaget.
När en angelägenhet så länge allvarligt diskuterats, gripas de
intresserade lätt av ett visst missmod och förmena, att nu är
sannerligen högsta tiden att komma från ord till handling. Känslan kan
[-Psalmboksfrågan.-]
{+Psalmboks-
frågan.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
