Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hem och statstjänst. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 AUGUST JOHANSSON
de beslutande statsmyndigheterna, att i den sålunda uttalade
principen ligger, orn blott dess tillämpning utsträckes tillräckligt
långt, i själva verket lösningen av åtskilliga grundläggande
löneproblem. Det är inte bara om lärare och lärarinnor eller om
manliga och kvinnliga befattningshavare överhuvudtaget, utan
det är lika väl om ensamstående och familjeförsörjande
befattningshavare, som det gäller, att de med hänsyn till sina
levnadsvillkor böra bli lika förmånligt ställda.
Så skulle man då komma fram till ett avlöningssystem, som
— bortsett från dyrtids- och ålderstillägg o. dyl. — skulle bygga
på principen: begynnelselön beräknad för en person, lika för
man och kvinna, familjetillägg efter familjens storlek. Jag inser
mer än väl, att detalj utbyggnaden av ett sådant system stöter
på åtskilliga svårigheter och grannlaga spörsmål, men att dessa
äro oövervinneliga torde vara något djärvt att påstå, innan
någon på allvar tagit itu med uppgiften. Blott ett par punkter
i systemets utarbetande vill jag här påpeka. Av
utgångspunkterna för mitt resonemang följer utan vidare, att familjetillägg
bör utgå till manlig befattningshavare för hustru och barn, men
— åtminstone i regeln — icke till kvinnlig befattningshavare för
man och barn; hur det bör ordnas för en frånskild hustru
eller änka, det är en specialfråga, som jag inte här kan ingå
på. Däremot bör det inom vissa gränser kunna utgå
familjetillägg för lagligen åliggande eller frivilligt åtagen
försörjningsplikt gentemot andra familjemedlemmar än hustru och barn,
t. ex. adoptivbarn, åldriga föräldrar, icke arbetsföra syskon;
och i fråga om rätten till sådana tillägg bör ingen skillnad
fm-iias mellan manlig och kvinnlig befattningshavare.
Ett sådant avlöningssystem skulle skapa möjligheter för den
manlige befattningshavaren att bilda eget hem och för den
kvinnliga att för hemmets skull avstå från tjänsten utan skräck
för de ekonomiska konsekvenserna. Inte är hela problemet
hem och statstjänst löst med detta. Möjligen behöver
avlöningssystemet kompletteras med vissa särskilda bestämmelser
angående arbetsvillkor m. in. Det är t. ex. ingen oäven tanke, som
de sakkunniga referera från olika håll. att en kvinnlig
statstjänare skulle kunna, där tjänstens art medgiver det, få behålla
någon del av sin tjänst; ty därav att hemmet bör äga
oför-kränkt företrädesrätt till hennes arbetskraft, följer ingalunda,
att det behöver helt lägga beslag på den. För övrigt är pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
