Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk och utländsk historieundervisning. Av Wilh. Carlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och disciplin kunnat betyda på ett sätt, som ännu i åratal efter
katastrofen 1918 skall gripa den resande främlingen. Lärare
och lärjungar djupt ner i 15-årsåldern gingo ut. Och
minnestavlor på ingångsväggen över de fallna talade sitt vemodiga men
eggande språk till dem, som blivit kvar. Hindenburgs byst stod
under kejsarens bild, och skivor med figurer av inslagna stift
utmärkte gåvor. Friska kransar prydde vårdarna över den
borgerliga gisslan, som på gamla realgymnasiets gård i München sköts
efter Kurt Eisners mord (våren 1919), och Gedächtnisabende
samlade i många skolor döda och levande kring
hjälteminnena. Och här fanns ej bara stolthet över något oåterkalleligt
förgånget. Opposition, ja, intransigens mötte besökaren lika
oförbehållsamt: den gamla regimen i både bokstav och anda
fortlevde ej blott av vana. »Vi tyskar behöva en man, som
känner ansvaret; de övriga lyda», var en Berlinrektors ord till
mig med utgångspunkt från Tacitus och utan alla försök till
provokation från min sida. I Schillergymnasium i samma stad
lovordades Wilhelm II för den skarpblick, med vilken han
förutsett den tyska slagflottans nödvändighet. En lärare i
Münchens Luitpoldgymnasium liknade en gång, då jag var där,
pöbeltåget till Versailles 1789 vid den sista revolutionens röda armé
på Ludwigsstrasse. Och dr Barge i Thomasschule i Leipzig,
f. d. lantdagsman och lärjunge till Friedrich Naumann, skulle
under höstsemestern 1921 hålla fyratio lektioner om
»imperialismen efter 1870». »Detta intresserar mest lärjungarna», sade
dr B., »och jag känner mig icke stå till dem i något spänt
förhållande.» Men naturligen växlade dylika friska tag med
utslag av ren tröghet, så vitt jag vågar döma. När i en
jämförelsevis färsk lärobok längst i söder en medeltida
dussinkejsare fått samma utrymme som hela första korståget, förvånas
man över en uppgift i företalet, att detta pedagogiska verk
avsåg att vara ett modärnt sammandrag med färre fakta och
strängare hänsyn till utvecklingen än den förut använda
läroboken. Om denna senare, som fortfor att på många håll vara
i bruk, försäkrade mig en Münchenlärare, att den var ägnad
»döda lärjungarnas intresse».
Och naturligen är det denna sterilitet, som tidigt nog skapat
en ideell motström, en revolutionär pedagogik före revolutionen.
När, hur och i vad mån Marx’ materialistiska
historieuppfattning under den gamla regimen funnit väg till tyska folkskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
