Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 7. 1. 1924 - De engelska underhusvalens resultat - Registerkampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 DAGENS FRÅGOR
sta intressen — om en sådan parlamentsupplösning kunde
genomtrumfas av en ministär utan majoritet i underhuset, och en ministär
MacDonald har bakom sig blott 31 procent, mindre än en tredjedel,
av huset. Bakom denna statsrättsliga slutledning döljer sig
synbarligen en liberal plan att först fälla Baldwin och sedan vid lägligt
tillfälle, förmodligen mycket snart, genom misstroendevotum stortå
även ministären MacDonald, varefter en ministär
Asquith-Lloyd-George skulle av konungen väljas i stället för den av MacDonald
efter hans nederlag i underhuset krävda parlamentsupplösningen.
Planen förutsätter naturligtvis konservativ tolerans för en liberal
ministär, som ju kan beräknas vara från högersynpunkt att
föredraga framför en socialistisk.
Asquiths parlamentariska teori har emellertid rönt stark
opposition. MacDonald har rent ut kallat den »vanvettig», och på
högerhåll har man i allmänhet ställt sig skeptisk. I all synnerhet har
detta varit fallet i de av panik för »det röda spöket» fattade
citykretsar, där man velat pressa Asquith att genast »rädda staten»
genom att med stöd av en konservativ allians omedelbart anmäla sig
som aspirant på premierministerposten. Denna agitation har
emellertid just ej haft någon framgång gentemot grundfäst parlamentarisk
praxis, som bjuder, att efter ett misstroendevotum åt den sittande
regeringen, chefen för oppositionen, d. v. s. för dennas manstarkaste
grupp, skall kallas till konungen och erbjudas regeringsansvaret. En
annan oskriven lag för engelskt folklynne och statsliv tillförsäkrar
en nytillträdande regering a fair trial, rimlig tid att visa vad den
duger till. Allt tyder på att dessa bägge grundsatser även nu komma
att tillämpas och att sålunda en engelsk arbetarpartiministär nu blir
en verklighet och, med nödig vingklippning av sitt sociala program,
en tid framåt kan bibehålla regeringsmakten. För utrikespolitiken
betyder detta bl. a., att den ryska sovjetrepubliken mycket snart
kommer att av England erkännas de jare (återverkan därav spåras redan
i våra handelsavtalsförhandlingar med Ryssland) samt att ententen
med Poincarés Frankrike knappast ens till skenet kan upprätthållas.
De engelska underhusvalens resultat tyckes komma att för den
internationella politiken betyda t. o. m. mera än tillkomsten av en
»socialistministär» och »arbetarlorder» för Englands inrikespolitiska liv.
Läsaren må undra, vad denna nya term betyder! Den
har dock länge skymtat i den borgerliga pressens spalter
på tal om fackföreningsfrågor. I arbetartidningarna har den
emellertid sin egentliga hemvist såsom beteckning för det nya stridssätt, som
syndikalismen anbefaller för de organiserade arbetarna.
Den syndikalistiska rörelsen i Sverige är importerad från
Frankrike. Där betyder den rätt och slätt fackföreningsrörelse, härlett av
det franska syndicat = fackförening. I Frankrike ogilla de
organiserade arbetarna i allmänhet den anglogermanska
fackorganisationsmodellen med starkt centraliserade yrkes- eller industriförbund,
vilka träffa riksavtal med motsvarande organiserade arbetsgivare.
[-Registerkampen.-]
{+Register-
kampen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
