Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 4. 3. 1924 - Samhällsfarliga strejker - Folkskollärare och universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 DAGENS FRÅGOR
blivit ännu mera skeptisk gent emot lagstiftningens förmåga i detta
fall ävensom mot det värde, som kan tillmätas den allmänna
opinionen. I Norge strejkas för närvarande hänsynslöst mot både avtal
och statlig arbetsdomstol, och murarkonfliktens förlopp här i
Stockholm visar tydligt nog, att en i sin monopolmakt befäst
arbetarorganisation framgångsrikt trotsar den allmänna rösten. Kommunal-:
arbetarförbundet har icke heller låtit sig imponeras av det klander,
som riktats mot dess hållning ; från borgerligt håll, och anser sig
förmodligen också kunna umbära det lama försvar, som pliktskyldigt
presteras från arbetarpressens sida. Förbundet har nämligen inför
förlikningsmannen förklarat, att det icke ingår på några
realförhand-lingar om konflikten, så länge Stockholmspolisen är kvar i Sundsvall,
och de förmän, varom tvisten rör sig icke avskedats. För Sundsvall
gäller det då endast att hålla ut, och därtill torde staden ha större
förutsättningar än de byggmästare, som tillsammans med herrar
Thor-berg och Edvard Johansson i Landsorganisationen alltjämt blockeras
av de mäktiga Stockholmsmurarna.
Så som denna konflikt nu ligger till, kommer dess utgång faktiskt
att få den allra största betydelse. Den varslar icke mindre om den
kommunala demokratiens framtida öden än även om det för hela det
modärna samhället grundläggande problem, som frågan om de
sam-hällsfarliga strejkerna innebär. Detta problem kommer att gälla, på vad
sätt de arbetargrupper, som teknik och politik skänkt förut oanade
maktmedel över samhället i övrigt, skola på för det hela uthärdliga
villkor kunna inordnas i den samhälleliga kraftparallellogrammen.
Som det sista resultatet av skolkommissionens
arbete föreligger sedan i fjol dess betänkande VI,
vilket väl vid denna tidpunkt fullbordat sin vandring till de
myndigheter, som haft att yttra sig däröver. Det innehåller ett väl
motiverat och genomtänkt förslag om folkskollärares rätt att under vissa
förutsättningar och betingelser få tillträde till universiteten för
vinnande av högre lärarkompetens. Med stort intresse avvaktar man,
vilken ställning universiteten intagit till denna fråga. Denna blir
under alla förhållanden av största betydelse för förslagets vidare öde.
Men redan innan universitetsmyndigheternas ståndpunkt kommit till
allmänhetens kännedom, må här en kortfattad redogörelse lämnas för
förslagets innehåll och några reflexioner anknytas till detsamma.
Förslaget går ut på att folkskollärare skola få för inträde vid
universiteten tillgodoräkna sig sin vid seminarierna avlagda examen.
Man vill m. a. o. genombryta den isolerade ställning våra
folkskoleseminarier hittills intagit till våra högre läroanstalter. Som stöd
härför kan man hänvisa till den genomgripande förändring
seminarierna genomgått genom den redan för tio år sedan genomförda
grundliga omläggningen av deras undervisningsplan och genom den 1918
beslutade höjningen av lärarkompetensen, varigenom fordringarna för
denna blevo desamma som för lektorstjänslerna vid våra gymnasier.
En undersökning, som kommissionen utfört, ger vid handen, att se-
Folkskollärarna
oeh universiteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
