Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 4. 3. 1924 - Folkskollärare och universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 145
minarierna numera i vissa för universitetsstudierna grundläggande
ämnen giva en utbildning som antingen överträffar eller är likvärdig
eller i det närmaste jämförlig med det resultat, vartill gymnasierna
nå. Det gäller om ämnena kristendomskunskap, geografi och
psykologi, modersmålet och historia samt biologi och hälsolära, När
därtill kommer, att kommissionen kräver högt kvalificerade betyg i
folkskollärareexamen för tillträde till universiteten, så torde inga
sakliga invändningar kunna resas niot förslaget, att denna examen i viss
utsträckning kan godkännas som grundläggande för universitetsstudier.
Emellertid saknas ju vissa för universitetsstudier nödvändiga ämnen
i folkskollärarexamen, eller också äro de kurser, som i seminarierna
inhämtas i dessa, alltför begränsade. Detta gäller naturligtvis klassiska
studier, vidare främmande språk och matematik. En komplettering
av folkskollärarexamen, är därför nödvändig, och kommissionen
föreslår, att denna skulle ske på tvenne linjer, en för dem, som tänkte
idka humanistiska studier vid universiteten, en för dem, som skulle
agna sig åt matematisk-naturvetenskapliga. Den förra skulle avse att
meddela studentkursen i tyska, engelska och latin, den senare i de
båda nämnda moderna språken jämte matematik enligt fordringarna
för reallinjen.
En med studentexamen i tre av dessa fyra ämnen kompletterad
folkskollärarexamen, vilken dessutom som sagt skulle vara kvalificerad
— ett relativt högt antal betygsenheter i denna skulle krävas för rätten
att genomgå kurserna för komplettering — skulle emellertid icke i
och för sig öppna portarna till universiteten. Därtill skulle dessutom
fordras två års väl vitsordad tjänstgöring som folkskollärare. Detta
krav uppställes dels av hänsyn till det allmännas intresse att få
någon valuta för de kostnader staten nedlägger för utbildningen av lärare
för folkskolan, dels för’ att understryka, att den föreslagna nya
anordningen ej bör få inkräkta på seminariernas egentliga uppgift.
Seminarierna få icke bli någon genväg till universiteten. Gymnasierna
böra alltfort utgöra huvudvägen.
Detta är grunddragen i kommissionens förslag om folkskollärares
utbildning i vetenskapligt hänseende. Det är svårt att inse, vilka
tyngre vägande skäl som från universitetshåll skulle kunna anföras
mot detta förslags realiserande. Kommissionen har utgått från den
nuvarande studentexamen som mätare på fordringarna för tillträde
till universiteten och föreslagit garantier, som göra, att dessa
fordringar i det stora hela bliva tillgodosedda även vid inrättandet av
denna nya väg till det akademiska medborgarskapets vinnande. Låt
vara, att man vid en kritisk granskning kan finna inkongruenser
mellan studentexamen och den kompletterade folkskollärarexamen, som
utfalla till den senares nackdel. Men dessa torde mer än väl
uppvägas av, att på den nya vägen skulle universiteten endast få ett
tillskott ur eliten av seminariets elever, som först vid en mognare ålder
än studenterna skulle begynna sina akademiska studier och vilka
därför såväl på grund härav som på grund av sin praktiska
lärarutbildning och erfarenhet torde kunna påräknas äga större allmän mognad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
