Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 4. 3. 1924 - Folkskollärare och universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 DAGENS FRÅGOR
och därför också större förutsättningar för självständiga studier än
genomsnittsstudenten vid början av hans akademiska bana. Att
förbise detta vore att lägga en påtagligt ensidig, uteslutande teoretisk
och intéllektualistisk syn på förutsättningarna för de fria akademiska
studierna.
Från flera synpunkter synes förslaget däremot vara värt att
realiseras. Icke minst från den högre bildningens synpunkt, som
universiteten representera. Ty från denna sett är det en sak av stor
vikt, att universiteten få behålla sin ställning som övervakare av
lärarkompetensen vid alla våra högre skolor och att lärarexamen till dessa
är en universitetsexamen. Förslagets genomförande skulle befästa
universitetens betydelsefulla uppgift och ställning i detta avseende.
Det skulle dessutom innebära förverkligandet av en i och för sig
sund och riktig princip, nämligen den, att man, så vitt sig göra låter,
bör tillse, att fortsatt utbildning och befordran på grund av
förvärvad högre kompetens böra stå öppna för i enskild eller allmän tjänst
anställda befattningshavare. Men denna princips tillämpning på vår
stora folkskollärarkår är icke blott motiverad därigenom, att ett
berättigat önskemål från dess sida uppfylldes. Behovet av väl
kvalificerade lärarkrafter för de redan beslutade och inrättade
överbyggnaderna på våra folkskolor tala också härför. — Och slutligen; man
må stå än så kritisk mot skolkommissionens stora
omorganisationsförslag av vårt skolväsen och man må vara övertygad om att den
sexåriga bottenskolan varken skulle gagna folkskolan eller den högrq
skolan, så torde man icke — från det allmännas och båda skolornas
synpunkt — kunna komma ifrån önskvärdheten av en närmare
kontakt och anknytning mellan dem båda och deras målsmän än som
tidigare existerat. Och att denna skulle på ett naturligt sätt befordras
genom att bereda folkskollärare, som äga förutsättningar därför, ökade
möjligheter att fortsätta studierna vid universiteten och att
meritera sig för ärarplatser vid realskolor och gymnasier och
universitet, ligger i öppen dag.
Hela förslaget bör otvivelaktigt ses från dessa allmänna
synpunkter, som här blott antydningsvis kunnat framföras. Och det är att
hoppas, att universiteten beaktat detta och icke anlagt en uteslutande
akademisk måttstock på det hela. För övrigt äro klagomålen över
den nuvarande studentexamen såsom grundval för fortsatta
vetenskapliga studier sedan gammalt så allmänna och starka just från
universitetshåll, att man har svårt för att tro, att dess monopolställning i
detta avseende skulle finna några mera övertygade och övertygande
försvarare härifrån. Är det sant, att den breda porten till
universitetens områden genomsläpper en alltför ojämnt kvalificerad skara
stu-diosi, så bör risken att öppna en mindre och trängre sidodörr vara
synnerligen minimal — den ena gruppen studerande synes ha lika
stor rätt som den andra att komma i åtnjutande av den alltmer från
grunden gående undervisning vid universiteten, som måste bli en följd
av de minskade skolkunskaperna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
