Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Offentliga statyer - Nyromantiken och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 443
bronsgubbe, resp. sitt skulpterade granitblock. Utöver den
estetiska granskningen hos skönhetsrådet behöves också en något så när
enhetlig opinion om den förtjänst, som skall hedras. Därvid måste
givetvis all trångbröstad partiskhet vara utesluten, men lika litet
får det förekomma, att man av några som helst hänsyn stoppar
undan de invändningar, vilka med fog kunna göras. Den Wilhelmska
erans Tyskland har erbjudit rätt avskräckande exempel, vart den
stumma respekten för dagens maktägare kan föra på detta område,
exempel, som förtjäna hållas i minne även med tanke på andra
eventualiteter. Ty till allmänandans förslöande bidrager icke minst, när
de utmärkelser, som borde vara de högsta och förnämligaste, givas
för lättvindigt och till alltför billigt pris. En väckelse till ansvar
för de offentliga monumenten just ur realitetssynpunkt är
välbehövlig. Medförde den, att dessa hugfästande konstverk bleve både färre
och värdigare, vore det utan fråga verklig vinst.
Det är en lång väg som litteraturvetenskapen haft
att tillryggalägga, innan den från 1700-talets
bib-liografiskt-filologiska stadium över romantikens konstruktiva
estetise-rande nått fram till våra dagars ståndpunkt av på en gång historiskt
komparativ vetenskap och psykologisk analys. Ett oerhört kvantum
av lärdom och ett intensivt skärpande av blicken för historiska
realiteter har det behövts för att lära oss rätt fatta den roll, som
litteraturen spelat i tidigare generationers tanke- och känsloliv. Framför
allt har forskningen länge varit klavbunden av allt för begränsade
synpunkter på sitt eget material. Medvetet eller omedvetet har man
jämnställt begreppen litteratur och skönlitteratur och begränsat sin
uppgift till undersökningar av den sistnämnda utan att betänka, att
ända till långt fram i tiden, i viss mån kanske ända in i våra dagar,
den för tänkesättets och idéernas utveckling betydelsefullaste
litteraturen ofta fallit inom helt andra områden. För senare delen av det
sjuttonde och början av det adertonde århundradets litterära
utveckling spela exempelvis resebeskrivningarna långt större roll än den
egentliga skönlitteraturen, och detsamma gäller i vad rör 1700-talets
senare hälft om den politisk-ekonomiska litteraturen. Att en författare
som Olof Dalin på grund av sin vittra produktion ansetts berättigad
till en så framskjuten plats i den svenska litteraturhistorien, beror
utan tvivel till ej ringa del på en felaktig synpunkt. Samtiden
betraktade honom näppeligen som någon stjärna av första ordningen, och det
anseende han åtnjöt gällde vida mera hans publicistiska och historiska
verk än hans skådespel och hans verser. Många nu blott för
specialforskningen kända lärda, präster, ekonomer, politici och andra ha
helt visst betytt lika mycket som han för svensk andlig kultur under
1700-talet — för att nu ej tala om stormän som Anders Johan von
Höpken eller Carl Gustaf Tessin, vilkas insatser ju fått en på helt
annat sätt genomgripande betydelse. Det vill synas som om
litteraturforskningen för närvarande står vid en punkt i sin utveckling,
där behovet av att fatta ställning till nu berörda problem oavvisligen
Nyromantiken oeh
kristendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
