Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Vasatidens historia i ny framställning. Av Gustaf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 LITTERATUR
riens stora gestalter, med kraft och glans över sin personlighet, men
eftervärlden kan — säger förf. — komma honom närmare endast i
samma mån som den »frigör sig från all idealisering i bleka färger
och återgår till de historiska källornas vittnesbörd, som ännu äro
blott delvis framdragna och granskade». Gustav Adolf ägde »en
realistisk skarpblick, som skar igenom all formalismens bråte till
den levande verklighetens krav» — hur olika ter sig icke den
karaktäristiken mot den bild av hjälten med martyr- och helgonglorian,
varmed så många generationer uppbyggts vid 6-november-minnets
firande! Samma konkreta individualiseringsförmåga och manligt
osentimentala syn på de handlande personerna framträder i den bild
han ger av Johan Banér, mannen, vars liv var »fyllt till brädden av
krigarens hänsynslöshet och festliga överdåd men också av en svensk
fältherres ansvarskänsla». Kristinas plats inom Vasasläkten synes
förf. på ett fyndigt sätt ha fixerat, då han finner henne »mindre
påminna om hertig Karls ättelinje än om Johan Illis obalanserade
härskartyp».
Är statens liv och de ledande personernas handlingar huvudtemat,
så äro dess yttre liv och utveckling, den svenska statens kamp och
tillväxt och stormaktsväldets uppkomst den del av ämnet, på vilken
tyngdpunkten i framställningen otvivelaktigt faller. Det
krigshistoriska materialet har förf. visserligen i jämförelse med tidigare
framställningar betydligt reducerat; enskilda fältslag, fälttåg och
krigsrörelser intaga ett mycket begränsat utrymme. Typisk i detta fall är
den överskådliga redogörelsen av nordiska sjuårskriget, med det starka
betonandet av blockadfaran, och av trettioåriga kriget, där
enhetligheten i operationerna kommer fram på ett helt annat sätt än i
föregående arbeten med deras mängd av skrymmande och skymmande
detaljer.
Förf:s intresse är i främsta rummet att framhålla de politiska
sammanhangen: intressekonflikter och intressegemenskap, orsaker,
beräkningar, resultat, verkningar. Medan Gustav Vasas utrikespolitik
under större delen av hans regering väsentligen bestämdes av
befrielsekrigets efterverkningar, särskilt av farhågorna för den avsatte Kristian
II och hans anhang i Tyskland, kom från 1500-talets mitt, i
synnerhet under Gustav Vasas söner, blicken att dragas åt andra
håll, särskilt åt öster. Av politiken i östervåg med dess skiftande
ledmotiv, planer och kombinationer har förf. givit en ingående, om
eminent sakkunskap och förmåga att ge vida perspektiv vittnande
framställning. I ett kort men vägledande kapitel ges en
sammanfattning av hur Sveriges grannar ställde sig inför utbrottet av
»arvfejden» mellan Sverige och Polen, vilken blev den omedelbara
följden av den svensk-polska unionens upplösning. Med stor
skicklighet och vederbörlig detaljrikedom skildras »arvfejdens» begynnelse
ävensom dess sammanhang med andra, större kriser: först den stora
omstörtningen i Östeuropa under 1600-talets första decennier, sedan
det stora kriget i Tyskland.
Gustav Adolfs front mot den katolska reaktionen måste bli ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
