Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Striderna i Norrlandsskogarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 155
i stycken lagom stora för sågverkens köpkraft. Inom kort
påskyndade bolagsköp i en verkligt oroande skala den jordbrukets
koncentrering från de extensivt nyttjade skogsvidderna till den egentliga
jordbruksjorden, som ändock skulle ha blivit en följd av
jordbruksteknikens omläggning. Företeelsen är i vår politiska agitation känd som
»den norrländska bondeklassens undergrävande», i vår ekonomiska
lagstiftning återspeglad av en förbudslagstiftning, som mitt i en
sällsynt genomgripande omgestaltningsperiod — karakteriserad av
industrialisering och jordbrukets rationalisering på en gång — sterilt
fastlåst äganderättsförhållanden, med konst tillskapade för några
decennier sedan för att tillgodose den jordbruksform, som var dömd,
utan blick för den industri, som stod beredd att skänka Norrland
en helt ny och ekonomiskt sett nästan otroligt förbättrad framtid.
Under det skede, som sålunda bär namn efter »den norrländska
bondeklassens undergrävande», tillväxte Norrlands självägande
hemmansägare i antal, i jordbrukskunnighet och i välstånd. Företeelsen
var en naturlig följd av att kapitalet äntligen givit ekonomiskt liv
åt skogsviddernas hopsparade rikedomar. Det norrländska jordbruket,
mer och mer delaktigt av en ny teknik, som i oanad grad höjt dess
produktivitet, hade kommit i ett nytt avsättningsläge: dess alster och
all den människors och hästars arbetskraft, som jordbruket behövde
men endast tidvis kunde nyttja, funno omedelbar och lönande
avsättning. Överallt, där man icke dogmatiskt accepterade de
demagogiska satserna från agitationen för förbudslagstiftningen, knöto sig
förhoppningarna för Norrlands framtid till denna företeelse. Och från
dessa förhoppningar utväxte även ett intresse för de yrkanden på
Norrlands kolonisering, som utgjorde en direkt fortsättning av
1700-talets i avvittringstidens nybyggesfiasko en gång hårdhänt vederlagda
optimistiska befolkningspolitik. Ty även om kolonisationsentusiasmen
i allmänhet tycks vara principiellt ovillig att tänka ekonomiskt, gav
den oerhört expansivkraftiga trävaruindustriens behov av
jordbruksbygderna här ett drag av realitet åt även långt gående förhoppningar.
På denna punkt är det reaktionen har satt in. Icke så, att
kolonisationssträvandena skulle ha avstannat. Tvärt om, även nu är
frågan om nya statsunderstöd åt den norrländska kolonisationen
aktuell. Men samtidigt höjas röster, som högljutt predika, alt Norrland
är överbefolkat. Det är följdriktigt nog det strejkande och
blockerande partiet bland skogsarbetarna, som för denna lära till torgs.
Ty alla försök att skapa en effektiv monopolorganisation bland
skogsarbetarna ha hittills mött ett oöverstigligt hinder i den fasta
jordbruksbefolkningens oavvisliga behov av skogskörslor och skogsarbete
och dess benägenhet att ge sig till freds med lönesatser, som ligga
inom de traditionella gränserna, en benägenhet, som väl utgör ett
vittnesbörd mindre om förnöjsamhet än om att förtjänsterna dock
icke äro otillräckliga. Det är detta läge som gjort, att den
radikalaste arbetarpolitiken börjat vända sig mot den lösning av skogsbrukets
arbetarfråga, som hittills samlat de största socialpolitiska sympatierna,
att låta skogsbruket lita till en självägande jordbrukarbefolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
