Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 23. 9. 1925 - Militär vältalighet och spökande aktivism - Missbruk av fri rättegång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 353
i främsta rummet äro ställda under kritikens skärpta synglas måste
också framför andra vakta sig för att på något sätt giva lastarenom
rum.
Ehuru principen likhet inför lagen numera är
erkänd i alla kultursamhällen, fordras det ej mycken
erfarenhet från lösningen av mellan samhällsmedlemmar uppstående
rättskonflikter för att fastslå, att genomförande av dylik likhet är ett
ytterst vanskligt problem. Även i ett land som vårt med dess högt
stående och omutliga ämbetsmannakår är det ofta påtagligt, att den
som har tillfälle att i sin tjänst taga kunniga och väl kvalificerade
fackmän har ett betydligt övertag mot den part, som saknar dessa
möjligheter. Trots den strävan att åstadkomma en objektiv utredning,
som torde känneteckna våra domare i gemen, givetvis med större
eller mindre framgång, allt efter kapaciteten, så hänger dock ofta
tvistens utgång på den omsorg och den kunnighet, varmed
vederbörande parter och deras biträden förstå att frambringa och lägga
till rätta processmaterialet. Den formella likheten inför lagen kan
därför ofta endast realiseras därigenom, att en part, vars egna
resurser ej därtill förslå, genom det allmännas försorg tillförsäkras den
hjälp, som en mera välsituerad medborgare själv har tillfälle att
förskaffa sig. Det är därför intet att erinra mot grundtanken i lagen
den 19 juni 1919 om fri rättegång. Genom denna lag tillförsäkras
som bekant envar, som saknar nödiga medel att bestrida en rättegång
eller efter deras utgivande skulle komma att sakna medel för sitt
uppehälle och för fullgörande av sin underhållsskyldighet, rätt att
på bekostnad av allmänna medel anhängiggöra rättegång och därvid
anlita juridiskt utbildat biträde. Tillämpningen av denna lag har
emellertid medfört vissa olägenheter, som medfört ett rätt vidsträckt
missnöje och som torde böra föranleda vissa modifikationer av lagen.
Åtminstone tillämpas lagen i stor utsträckning så, att den som
styrker medellöshet av angiven omfattning anses hava obetingad rätt att
genom fri rättegång med, ofta rätt dyrbart, juridiskt biträde utföra
en rättegång, även om denna är uppenbart ohemul eller rör sig om
en bagatell. Det har sålunda ej sällan inträffat, att personer av rätt
tvivelaktig kaliber okvädat varandra en smula, varefter endera eller
båda funnit sig föranledda att anhängiggöra ärekränkningsmål, för
vars utförande de begärt och erhållit biträde av advokater, som
understundom varit rätt avlägset boende och därför dyrbara men som
av domstolen förordnats till biträde, då kvalificerat ombud ej funnits
att tillgå på närmare håll. En dylik rättegång kan sedan pågå vid
ett flertal tingssammanträden och i ersättning till ombud och vittnen
samt protokollslösen till domaren medföra icke ringa utgifter för det
allmänna, utan att något allmänt intresse kunnat anses föreligga att
skydda vederbörande mot några okvädinsord. Vidare är det ej
ovanligt att en person, som är medellös, börjar rättegång för en
bagatell eller i rent trakasseringssyfte mot en person, som, om ej så
medellös, att han kan erhålla förmånen av fri rättegång, dock måste
Missbruk av fri
rättegång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
