Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Plutarkhos på svenska. Av Bror Olsson - En förnämlig publikation. Av Erik Fahlbeck - Carl Hallendorff (red.): Sveriges riddarhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 563
Icke minst ur den synpunkten äro i detta fall översättare och förlag
att lyckönska till sitt val. En mera sympatisk representant för denna
tidsålder, om vilken Paulus visserligen yttrar, att den håller på att
gå under, men för vars många ljusa sidor han ingalunda var blind,
står knappast att uppleta. RrQr Olsson
EN FÖRNÄMLIG PUBLIKATION
Sveriges riddarhus. Ridderskapet och adeln och dess riddarhus.
Under redaktion av Carl Hallendorff. Stockholm 1926. A. B.
Historiska förlaget. 596 s. Pris i halvfr. band 150 kr.
Även den flyktige besökaren får ett omedelbart intryck av sluten,
samlad kraft, när han passerar det palats vid Riddarhustorget i
Stockholm, som givit platsen dess namn. Stolt samlat bakom sin
signifikativa Arte-et-Marte-devis bjuder riddarhuset som institution och
som byggnadsverk på minnen och historiska perspektiv, vartill endast
få motstycken finnas inom landet. Väl har ridderskapet och adeln
såsom riksstånd för alltid lämnat den politiska arenan, och det forna
allsmäktiga sekreta utskottet, som sammanträdde i riddarhusets nedre
botten, kan se sina efterträdare dela makten i granitpalatset å
Helgeandsholmen. Biddarhusets mångfaldigt rika insats genom seklen i vår
historia skall alltid lämna stoff åt eftervärldens forskning och
omdöme.
Ämnet lockar också till betraktelser av skilda slag. Riddarhuset
som korporativ enhet för rikets första stånd erbjuder
samhällsfor-skaren ett studieobjekt av enastående beskaffenhet, där en
betydelsefull folkgrupp kan följas genom generationer. Historikern, som söker
teckna ridderskapets och adelns krönika eller delar därav, råkar
därmed omedelbart i kontakt med hela rikets öden i dess mest
betydelsefulla skeden. Kulturforskaren har ständigt rikets främsta stånd
såsom måttstock vid bedömandet av landets samfällda odling i gången
tid. Riddarhuspalatsets imposanta skepnad skänker konsthistorikern
ett rikt material. Och för moralfilosofen och samlaren av
kulturkuriosa öppnar sig en gyllene fyndort å de, inte minst i våra
demokratiska dagar, mycket gouterade sidor av frälseskapet, vilka kanske
bäst karakteriseras av det Lenngrenska »— glöm aldrig din adliga
ätt, lägg bort dina ofrälse miner»!
I föreliggande volym, närmast avsedd att celebrera riddarhusets
300-års jubileum år 1926, ha främst historikern samt konst- och
kulturforskaren kommit till orda. Bedaktören, professor Carl Hallendorff
erinrar om, att riddarhuset som korporation är jämngammalt med
den fullt organiserade riksdagen, som växte fram under Gustaf II
Adolfs hägn. Ur hans hand erhöll även ridderskapet och adeln år
1626 sin »ordning». Under ståndsriksdagens tid fingo av naturliga
skäl ridderskapets åtgöranden dominerande betydelse, liksom palatset
framträdde såsom huvudstadens näst konungaborgen yppersta
byggnadsverk och torget framför riddarhuset blev en »den politiska världens
promenadplats och nyhetsbörs». I sin studie Lantmarskalken har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
