Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1928 - Ordningsprinciper och restitutionskrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 DAGENS FRÅGOR
arkivföremål från det ena nordiska landet till det andra utan vidare
och snarast möjligt bör återställas». Tesen är, såsom synes, begränsad
till Norden. Då man i alla fall låter den spränga det egna landets
gränser, är det emellertid i denna Folkförbundets tidsålder svårt att
finna något bindande skäl, varför dess giltighet skulle stanna vid
Nordsjöns och Östersjöns stränder.
Den citerade Lundaprofessorns uppfattning synes bottna — utom i
ett starkt utpräglat skandinaviskt sinnelag — i en övertygelse om
proveniensprincipens, »ursprungsprincipens», »hjemh0rsprincippets»,
tilllämplighet icke blott för arkivens vidkommande utan också beträffande
andra samlingar av kulturens vittnesbörd. Vad de förstnämnda
beträffar, avser ju all modern ordningsverksamhet att efter den nämnda
regelns rationella linjer sammanhålla och ordna varje särskilt
arkivbildande organs handlingar i enlighet med dettas egen historiska
framväxt. Det är icke heller något tvivel, att även i museernas och
bibliotekens arbetsrum frågan om de särskilda bok- eller
konstskatternas härstamning både förtjänar och numera i ökad utsträckning
också tillvinner sig uppmärksamhet. Men säkerligen skulle dessa
områden snart förete ett mycket underligt skådespel, om vad som där
dock i regel endast kan vara en studiesynpunkt i stället gjordes till en
norm för äganderätten och en regel för förvaringen. Det skulle nog
mest påminna om den gamla leken »hela havet stormar».
Även för arkivväsendets del gör man klokast i att undvika att
till-lämpa proveniensprincipen alltför doktrinärt i betydelsen av just
»ursprungs »-princip. Den gamla satsen habent sua f ata libelli gäller
också här, och stundom kunna de genomgångna ödena sätta märken
även i arkivaliernas eget väsen. Ett karakteristiskt exempel erbjuda
de mycket omdebatterade pergamentsomslagen i kammararkivet, som
på 15- och 1600-talet tagits från missaler och andra medeltida
manuskript för att användas vid häftningen av för granskning avsedda
räkenskaper och i och med detsamma genom bindningen, påskrivna
anteckningar o. s. v. blivit en integrerande del av ett nytt
handskriftsmaterial.
Ett annat fatum, som också i sin mån sätter prägel på sitt
föremål, är ödet att bli krigsbyte — det skapar även det ett nytt
historiskt sammanhang. Och detta gäller också silverpjäser, paleotyper
och brevbuntar, ej blott fanor och kanoner. På den tid, då svenska
härförare förde våra vapen över Polens sand och Mains broar, rådde
ännu den okonstlade uppfattningen, att kulturföremål i fientlig ägo
voro segrarens byte. Så kommo det i Mitau anträffade
ordensmästar-arkivet, Wurzburg-biskopens präktiga bibliotek, den dyrgrip i
konstkabinettet i Prag som kallas Godex argenteus, och Fredrik II:s
bordhimmel på Kronborgs slott i svenskarnas besittning ej mindre än
Lifland och Wismar, Skåne, Halland och Blekinge. Om Storhetstidens
litterära krigsbyten giva Otto Waldes förträffliga undersökningar
uttömmande besked. Och att Codex argenteus vuxit sig fast i sin
nya miljö, lär ingen svensk vilja bestrida.
Krigsbytessynpunkten på sådana ting har förresten hållit sig kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
