Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring Stockholms blodbad. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING STOCKHOLMS BLODBAD 275
salafördraget på våren med dess löften om tillgift för all ogunsl
och misstanke framstod mer än någonsin som otillräckligt.
Oinskränkt amnesti var nödvändig, innan Stockholms vindbryggor
fälldes för Kristierns krigsfolk. Den kom också — på
pergamentet — till stånd i de mest förpliktigande former, och de av Kristina
Gyllenstierna utverkade villkoren kunde därtill snarast betraktas
såsom hedersamma.
Flera författare ha varsnat lurande ofärd i själva formen för
bekräftelsen av de urkunder, varigenom Stockholm bragtes i
Kristierns hand. Medan konungen beseglar med sitt majestätssigill
»till yttermera förvaring och stadfästelse», ha riksråden med
Gustav Trolle i spetsen »till vittnesbörd» hängt det stora svenska
rikssigillet jämte sina enskilda sigill under försäkringsbreveni.
Visar nu detta, att prelaterna lyckats bereda sig fri talan?
Misstanken synes mig ej äga fog. Bekräftelsen genom majestätssigillet
var knappast förenlig med ordasätt, som så att säga lyfte herrarna
av rådet i jämnhöjd1 med1 monarken. Kejserlig praxis erkände
överhuvud ingen medbesegling vid kejsarens sida, och Kristiern
satte sin kungliga makt högt. Av försäkringarna åt fru Kristina
och hennes slottsbefälhavare äga vi två olika läsarter, den ena
frikostigare än den andra, båda endast bevarade i avskrift. Blott
den ena kan naturligen ha legat till grund för den slutliga
kapitulationen. Men den mest vittgående är sannolikt ett motförslag av
de belägrade, som alltså självmant skulle ha gått i fällan,
eftersom beseglingsiformeln i båda fallen är enahanda. En jämförelse
med äldre privilegieiirkundJer för Stockholms stad visar, att också
i högviktiga mål de vidfästa sigillen varit huvudsaken, medan
jäm^-förelsevis anspråkslösa besegllinglsformer anlitats, t. ex. i konung
Hans stora privilegie- och aminestibrev 1497. Vid Stockholms
kapitulation 1523 lades ringa vikt vid själva uttryckssätten i samband
med beseglingen!. Först och sist synes det emellertid föga
antagligt, att huvudstadens underhandlare skulle nöjt sig med andra
formella säkerheter än sådana, somi för samtidens uppfattning
tedde sig bärande och fullgoda. Något överhängande tvång var
icke för handen, och vi veta, att de ej minst för Trolles del lade
all vikt på så förpliktande besegling,, som överhuvud kunde komma
ifråga. Kristiern satte sitt kungliga ord i pant på att amnestien
obrottsligt skulle hållas. I kraft härav skulle nu all skadegörelse,
som tillfogats de förfördelade biskoparna" och deras egendom,
betraktas som utplånad. Allt detta skulle »vara och bliva en klar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
