Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Det svenska väldets grundläggning i Finland. Av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546 EIRIK HORNBORG
kantra. Valdemar den store och biskop Absalon slogo venderna,
och i Sverige fann konung Erik Jedvardsson mitt under
inbördeskrigen tid och tillfälle att företa ett korståg till de egentliga
finnarnas handels- och bebyggelsecentrum, ngjden kring Aura å.
Erikslegenden innehåller den enda från medeltiden härrörande,
ehuru långt ifrån samtida, direkta notisen om det första korståget
till Finland. Den berättar: »När nu den heliga kyrkan» — i
Gamla Uppsala — »var byggd och riket väl ordnat, då företog
han ett krigståg för den heliga kristna tron och mot sitt folks
fiender, tagande med sig från Uppsala den helige Henrik, som
var biskop därstädes, och drog till Finland, som på den tiden
var hedniskt och gjorde Sverige stor skada. Då bjöd helge Erik
folket där anamma den kristna tron och binda frid med honom.
Då de icke ville anamma någondera, stridde han med dem och
övervann dem med svärd, hämnades manligen kristne mäns blod,
som de länge och ofta utgjutit hade». Därpå omtalas, att Erik
kvarlämnade i landet biskop Henrik jämte andra präster samt
vidtog i övrigt nödiga anordningar för upprättandet av kyrkan
i Finland, »och for så hem till Sverige med ärofull seger».
Denna kortfattade redogörelse innehåller — förutom
meddelandet, att korståget företagits och utfallit framgångsrikt —
endast ett moment av intresse: uppgiften rörande tågets orsak. I
detta avseende bekräftar legenden, vad man a priori vore böjd
för att antaga, nämligen att finska härjningståg föranlett konung
Erik att hugga tillbaka. För legendens författare var självfallet
omvändelsenitet i och för sig orsak nog; han hade ingen anledning
att uppdikta någon annan. Alltså måste man antaga, att legenden
på denna punkt stöder sig på en tradition.
Erikslegendens tillförlitlighet har allvarligt satts i fråga. Tvenne
omständigheter ge likväl ett rätt starkt stöd åt dess uppgifter.
Den ena står i sammanhang med helgonets i Uppsala bevarade
reliker. Dessa underkastades som känt för ett antal år sedan en
grundlig vetenskaplig undersökning, som med en ganska hög grad
av sannolikhet styrkte, att de verkligen äro den fromme
konungens jordiska kvarlevor. Särskilt bekräfta relikerna legendens
uppgift, att konungen fallit i strid och fått huvudet avhugget. Genom
en uppsats av professor Schiick, ingående i samlingen Från det
forna Upsala, ha såväl undersökningsresultaten som relikernas
historia i övrigt blivit allmänt bekanta.
Den andra av de bekräftande omständigheterna utgöres av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
