Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kristen platonism. Av Torsten Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 TORSTEN BOHLIN
ligt vilka mänsklighetens, uppgift anges vara att göra jorden,
»himmelens skugga», så lik dess urbild som möjligt. Men i
verkligheten gör Inge till sin Platons sats om idealstaten, att det
överhuvud ej betyder så mycket, huruvida den någonsin kommer att
förverkligas på jorden eller icke. Då den avgörande synpunkten
för Inge är, att urbilden till en gudsstat i mänskligheten finnes i
himlen och att mänskligheten alltid kommer att närma sig
densamma, enär allt levande drages uppåt mot sin tillvaros ursprung,
så är det egentligen blott det individuella framåtskridandet han
fattar i sikte, och i överensstämmelsie härmed betonar han, att
gudsriket är »aristokratiskt» i den meningen, att det blott är
få, som finna den individuella utvecklingens trånga väg. Inge
är kemiskt fri från all naiv utvecklingsoptimisim. Världen är för
honom som för Luther lik den druckne bonden, som hjälpt upp
från ena sidan av hästen ramlar ned på den andra. I evangeliet
ser han överhuvud icke någon lösning av samhällslivets problem;
evangelium är den individuella andliga förlossningens budskap,
som utövar inflytande på det sociala och politiska livet endast
såtillvida, som det ger världen en ny värdemåttstock och dämpar
de själviska konkurrens- och förvärvsinstinkterna. Kyrkan,
utvecklar han i överensstämmelse härmed i The Ghurch and
the Age, skall visserligen samarbeta med tiden till förbättring
av det samhälleliga livet, men blott i så måtto att den omdanar
individernas vilja och karaktär.
Att Inge härvid otillbörligt inskränker räckvidden av
evangeliets betydelse för de sociala, överindividuella förhållandena, kan
i detta sammanhang blott påstås; utan att närmare motiveras.
Men han undervärderar nog också det faktiska sambandet mellan
de yttre sociala förhållandena och det individuella livets egen
utveckling, och detta drag sammanhänger med en tendens till
andlig egocentricitet, från vilken Inges aristokratiska
kristendoims-tolkning icke kan helt fritagas. Jordelivet och alla dess
förhållanden äga hos honom betydelse i sista hand blott såsom
material för prövning och luttring av den individuella själen, och
även om själenis rening kommer det mänskliga gemenskapslivet
till godo indirekt, därigenom att diet nya liv, som präglar deras
väsen, avspeglar sig också i samlivet människorna emellan, så
kommer tonvikten likväl att ligga därpå, att individen själv skall
delaktiggöras av de eviga värdena, en utveckling, som skall
fulländas först i evighetens värld. Om varje liv i världen represen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
