Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kristen platonism. Av Torsten Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 TORSTEN BOHLIN
och kampande i historien för realiserandet av ett — likvisst först
bortom historiens yttersta gräns sig fulländande — universellt,
värdebestämt mål.
Härav får dock icke den slutsatsen dragas, att ett religiöst
tänkande på den linje Inge företräder skulle sakna sin stora
positiva betydelse jämväl ur den kristna uppenbarelsetrons synpunkt.
Utan tvivel är frågan om det inre förhållandet mellan Kristus och
Platon en av mänsklighetens djupaste och svåraste. Är det å ena
sidan obestridligt, att de stå i spänning och motsättning till
varandra, så är det å andra sidan med icke mindre tydlighet
bestyrkt av historiens egen gång, att de behöva varandra. Platons
ande tillhör, också den, uppenbarelsens historia i vårt släkte.
Liksom denna ande under kristendomens tvåtusenåriga historia
alltjämt på nytt varit med om att gjuta former för evangeliets
övervärldsliga liv och att fördjupa medvetandet om det
intellektuella livets höghet och helgd, så torde den jämväl för framtiden
komma att stå i samma fruktbara spänningsförhållande till
evangeliets ande.
Utan att vara blind för motsättningen mellan platonism och
kristendom — inkarnationen och korset äro enligt Inge
kristendomens centrala läror — älskar Inge likväl att först och sist bringa i
dagen det kristna tänkandets tacksamhetsskuld till den platonska
filosofien, och han har härvid till sitt förfogande både en
imponerande humanistisk lärdom, främst manifesterad i The P h
i-losophy of Plotinus, och en beundransvärd förmåga av
inlevelse och träffsäker intuition.
I det märkliga dokument, som heter C o n f e s s i o f i d e i har
Inge givit ett samlat uttryck åt sin syn på förhållandet mellan
kristendom och platonism, då han uppställer frågan: Kan en
platoniker vara kristen utan att avsäga sig den filosofi, som han
funnit tillfredsställande både som tolkning av universum och
såsom levnadsregel? Inge besvarar denna fråga med ett
oförbehållsamt jå. »Jag tror», heter det, »att det ej blott är möjligt, utan
att den kristna uppenbarelsen sätter slutstenen i valvet och
kompletterar vad människoandens långa födslovånda under många
århundraden av fritt och obundet tänkande upptäckt om arten av
den värld, vari vi leva, Guds lagar och människans hela uppgift».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
