Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Litteratur - Konservatism och liberalism. Av Jean Braconier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omisskännliga idékonservativa drag. Men när han så varmt ivrade
för parlamentarismens genomförande, kom han i stark opposition till
de konservativa. Dessa ansågo — otvivelaktigt med rätta — 1809 års
författning oförenlig med det engelska statsskick, som i Schwerin
hade en entusiastisk beundrare. Men trots allt kan man kanske även
i detta fall hos Schwerin finna spår av vissa konservativa
tankegångar. Ty om det är riktigt, som Ivar Anderson framhållit, att
Schwerins parlamentarism egentligen var det konstitutionella
statsskickets teori, innebar Schwerins lära knappast någon brytning med
grundtendenserna i 1809 års författning. Enligt Fahlbeck däremot
skulle Schwerin visserligen i grund och botten — av rent politiska
skäl — maskerat sin inställning till parlamentarismen: realiter
önskade han införandet av en ren engelsk parlamentarism. Är denna
Fahlbecks ståndpunkt i fråga om Schwerins opportunism den rätta
— och han ger goda skäl för den — så vore onekligen klyftan mellan
Schwerin och de konservativa mycket stor. Ovisst är väl ändock
alltjämt, hur Schwerin verkligen ställt sig i. frågan om
parlamentarismen. Även om man accepterar Fahlbecks ståndpunkt, är det ej
omöjligt, att Schwerins parlamentarism låter förena sig med de rent
idékonservativa åskådningar, som han 1822 utvecklar t. ex. i sin
skrift »Om riksdagar», där han kallar den riktiga statsformen den,
där konungen hägnade framtiden, där ett överhus vårdade minnet
och förbindelsen med gångna släktled, och där ett underhus främjade
nuets problem.
Även om Schwerin för sin samtid framstod som liberal, har han
i grund och botten mycket gemensamt med den moderna
idékonservatismen, inte minst när han framhåller, att förändringarna i
samhället skulle ske »lugnt och lent». Och modern i högsta grad är han
tvivelsutan, när han på nationernas och statslivets utveckling lägger
rent geopolitiska synpunkter, och då han hävdar, att idrott och glada
lekar borde ingå som led i folkuppfostran. Även om von Schwerins
politiska tänkande ännu rymmer åtskilliga problem att utreda och
lösa, är det docenten Fahlbecks stora förtjänst att ha framdragit
mycket stoff till en bättre förståelse av ledaren för den framväxande
s. k. liberala oppositionen.
När Schwerin 1834 slutade sin politiska bana, började det främsta
ståndet i riket allt mer att förlora ledningen inom statslivet, och den
politiska tyngdpunkten försköts till borgare- och bondestånden. Som
ett nya tidens tecken framstår den myndige brukspatron, som 1834
tog plats på riksdagen; den 40-årige ägaren till Hammarby bruk,
sedermera även Hofors, Thore Petre. Av denne framstående liberale
politiker har Fahlbeck tecknat ett fint och förståelsefullt porträtt i
sista kapitlet av sin bok.
Det skulle föra för långt, att referera det rika innehållet i studien
över Petre. Det som man emellertid främst fäster sig vid i denna
skildring, är den vackra bilden av en storkapitalist med varm
medkänsla för de nödlidande i samhället. Petre var liberal, och
bekämpade i konsekvens härmed skråväsende och tullagstiftning samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
