Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 15 december 1938 - Opposition och regering i England. Av G. H. - En idrottsfilosof. Av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bay ens frågor
dana förhållanden måste regeringen söka förnyad anknytning
åtminstone till Edén, och det är icke lätt att se huru något sådant vore
möjligt utan förändringar i både dess sammansättning och dess politik.
Men Neville Chamberlain är gammal. Han fyller sjuttio i mars, och
i dessa ungdomens tider blir det icke lätt för honom att mycket längre
bevara den politiska ledningen. Trots den utsökta nonchalans och det
förakt varmed han behandlar underhuset torde det också stå utom
allt tvivel att det parlamentariska arbetet frestar på hans krafter.
Det är därför fullkomligt tänkbart att han drar sig tillbaka nästan
omedelbart efter valen. Att finna en efterträdare blir icke lätt, men
i och för sig kan ministärens rekonstruktion lämna tillfälle till en
försoning mellan det konservativa partiets stridande element.
I dessa dagar finnes det dock föga skäl att räkna med en lugn
utveckling. Den närmast till hands liggande möjligheten torde väl ur
Chamberlains synpunkt vara ett val efter samma linjer som 1935: en
utrikespolitisk kraftyttring omedelbart före parlamentsupplösningen,
som upplöser sig i intet när valen väl äro över. Dock är det knappast
sannolikt, att Tyskland och Italien denna gång skola visa sig beredda
att acceptera ens en någorlunda kraftig demonstration från engelsk
sida. Hitler har redan flera gånger gjort klart, att han icke på något
sätt är villig att taga hänsyn till den engelska regeringens
inrikespolitiska svårigheter. Det finns emellertid även en annan väg, på
vilken denna kan draga nytta av en utrikespolitisk kris. Under kriget
förlängde parlamentet sin egen livstid. Helt otänkbart är det kanske
icke att åter tillgripa samma metod, även om den skulle väcka mycket
motstånd från allmänhetens sida. Underhusets medlemmar äro säkert
mindre ovilliga att skjuta valrörelsens obehag och kostnader litet
längre bort.
Slutligen finns ju alltid den möjligheten att en verkligt allvarlig
kris, politisk eller ekonomisk, korsar alla beräkningar. Det finns väl
ej längre många som tro, att »den svarta veckan» i september var den
sista i sitt slag, eller att Miinchenöverenskommelsen definitivt räddat
Europas fred. Ej heller borde några av de 1931—33 så trosvissa
ekonomiska reformatorerna i England, Amerika eller Sverige längre
våga påstå att de gjort slut på alla kriser. Sällan har den politiska
horisonten varit mörkare än vid detta årsskifte. Och om ovädret
brister lös, måste England, liksom alla andra europeiska stater,
ganska säkert samlas under en tillfällig eller permanent diktatur. Om
Lloyd George eller Hitler får stå modell återstår i så fall att se.
London, december 1938. G. H.
Idrottsbladets redaktör Torsten Tegnér har i år tvenne
resor fäst uppmärksamheten kring sig: han har samlat
sina bästa essayer i boken »Stadion», och han har — med
idrottsmannens sanna ungdomliga spänstighet — fyllt 50 år och samtidigt
därmed fullbordat ett kvartsekel sällsynt framgångsrik, långt
utanför landets gränser ivrigt observerad sportjournalistik. Bägge
händelserna äro remarkabla.
754
En
idrotts-filosof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
