Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Gymnasieproblem. Av Ivar Sefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Sefve
och uttalade en förhoppning", att de, som hade att göra med
undervisningen vid universiteten, ville meddela sina erfarenheter
härav.
Ett uttalande har också kommit, nämligen från studentriksdagen
i Lund (på hösten 1938), som bl. a. säger: »De stora förhoppningar,
som fästs vid det differentierade gymnasiet, ha till betydande del
icke infriats. Tvärtom har den nuvarande organisationen medfört
betydande nackdelar för de studerande... När den
nyexaminerade studenten definitivt skall bestämma levnadsbana, ser han, att
lians valmöjligheter äro kraftigt beskurna genom de avgöranden»
(i fråga om val av ämnen för det differentierade gymnasiet) »han
träffat vid en ålder, då hans livserfarenhet och omdöme icke voro
tillräckligt utvecklade.» »Följden blir kanske ett eller flera års
komplettering. Detta icke blott fördröjer hans utbildning, utan det
verkar även i hög grad deprimerande på en persons studieintresse
att arbeta på en examen, som vid detta stadium borde tillhöra det
förflutna.»
Särskilt detta senare psykologiska föi’hållandet är värt allt
beaktande. Man skulle även i det sammanhanget kunna framhålla
den psykiska påfrestningen på den fyllnadsprövande studentens
familj. Det är just ej något uppmuntrande att ha en 20-års pojke
med osäkra framtidsutsikter drällande hemma utan något riktigt
ordnat arbete. Man bör dock icke lägga hela skulden för
fyllnadsprövningseländet på det differentierade gymnasiet. En mycket stor
del, kanske den största, därav förorsakas av den skarpa
konkurrensen mellan dem, som söka inträde vid vissa fortbildningsanstalter.
Studentriksdagen yrkar på en omläggning av
gymnasieorganisationen. »Vi förorda en studentexamen på bredare basis än den
nuvarande, med ytterligare ett fast ämne.» »Varje student bör ha
minst två språk i sin examen såsom betryggande grund för
fortsatta studier samt för tillgodoseende av ett viktigt
allmänbildningsintresse.» Studentriksdagen vill dock ej fatta någon bestämd
ståndpunkt till frågan, huruvida den nuvarande linjeindelningen
bör bibehållas eller om gymnasiets tredelning med inrättandet av
en nyspråklig linje skulle bäst motsvara tidens krav.
Av dessa uttalanden får man ett bestämt intryck av å ena sidan
starkt missnöje med den nuvarande organisationen, å andra sidan
stor ovisshet om vad som bör sättas i dess ställe. Detta är
ingenting att förvåna sig över. För att komma till klarhet i det senare
avseendet måste man ha en mycket intimare kännedom om gym-
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
